Alla hjärtans dag

Vi inventerar på jobbet. Det är otroligt många artiklar att räkna, och sedan scanna in med en liten handscanner.
Igår tyckte jag att det var riktigt roligt, dock inte idag.
Det har rent ut sagt varit en riktigt pissig dag för mig. Jag var så säker på min sak där jag gick runt med min scanner och läste av grejer. Tog efterhand bort alla små klisterlappar med antalet på, knövlade ihop dem till en liten boll som jag med stor säkerhet kastade i papperskorgen.
Sen kom bakslaget.
Vad jag inte visste var att om det är fler än 500 st av en artikel så måste man slå in det med 500 åt gången. Till exempel så säger vi att vara-X (vi kan låtsas att det hamstrar) finns i ett antal av 1230 st. Då måste jag slå in 500 hamstrar + 500 hamstrar + 230 hamstrar.
Jag slog helt enkelt in det som 1230 hamstrar, vilket resulterade i att det inte fanns med några hamstrar alls i listorna.
Klisterlapparna var ju borta sedan länge så det återstod bara att jag + ett antal andra (som drogs med i min inkompetens) fick räkna om alla hamstrar, alla snokar, kattungar, rävar och fryspåsar.
Jag som helst av allt vill vara felfri och perfekt fick en rejäl buckla i lacken av detta. Kunde inte släppa det på hela dagen utan kände mig hyfsat låg.

När jag kom hem hade vi fått ett Alla Hjärtans dag kort av min älskade Marit.


















Och Mats hade köpt blommor till mig. Och vi som kommit överens om att inte ge varandra något.






































Jag fick jättedåligt samvete, för jag hade ju inte skickat nåt fint kort till Marit, och inte hade jag köpt nåt åt Mats.
Jag vet, jag är känslig. Men huvudvärk, tandvärk, en pissig dag på jobbet, ett glittrigt kort och en bukett blommor fick mig att grina, snora och torka ut mascaran så jag såg ut som en tvättbjörn.
Sen ringde jag och pratade med Marit och min pappa. Hon bad mig hälsa till Mats och alla katterna och min pappa sa att han inte visste nån i min ålder som fick tänder - då kändes det lite bättre!

Såå, äggmacka till middag idag också, käääärleksmiddag, och vetskapen om att jag hinner slicka mina sår i två dagar innan jag behöver visa mig på jobbet igen gör att det känns helt okej igen. Det och att det är Top Model Sverige ikväll.