Tiden bara rinner iväg och all tid går åt till annat.
Det är många idag och förra fredagen satt jag och Evelina i en relativt tom lägenhet, på varsin picknickfilt och pratade minnen.
Det är svårt att i efterhand komma ihåg hur man träffades och blev vänner. Jag vet ju att vi träffades på jobbet men hur kommer det sig att vi firade vår anställning hemma hos mig med rosévin? Det kommer ingen av oss ihåg. Men hur som helst så ville vi fira/sörja min flytt söderut där allting började.
Pizza och kebabtallrik, vin och tända ljus. Vänskap och minnen som kommer att bestå trots flytt!