Det har funnit en lukt...eller snarare en odör....möjligtvis en stank i mitt kök. Min syster påpekade detta i förrgår och jag hade inte känt det. Kanske hade min näsa vant sig eller så har jag dåligt luktsinne (vilket kan vara rätt praktiskt i vissa situationer).
När jag igår kom hem från mina föräldrar kände jag själv lukten. Så jag har tillbringat mycket tid med att gå runt och sniffa som en blodhund. Kollar blomkrukor, disktrasa, avlopp, sopor, eventuell gammal mat - ja allt tänkbart. Men jag kunde inte lokalisera den. Beredde mig på en helsanering av delar av köket, som möjligtvis kunde vara drabbat.
På kvällen hällde jag klorin i diskhon i förhoppning om att det skulle försvinna under natten. Det gjorde det inte.
Men jag hade morgonlektion, uppgifter och sådant som skulle göras innan jag kunde på mig saneringdräkten.
Sitter i godan ro och lyssnar på Jims lektion i endokrinologi. Vid en 5 minuters bensträckare tog jag ut alla sopkärl och diskade ut dem. Torkade under diskon, ni vet där plankan är och all möjlig skit kan samlas. Men det var inte mkt där. Inget som luktade i alla fall.
Tillbaka till lektionen och just när det blev som mest spännande med akromegali och annat så gick strömmen. Hela området blev kolsvart!
Så där blev jag sittande och stirrade in i en svart skärm.
Efter att ha ringt och kollat om det var strömavbrott i andra delar av stan satte jag mig i vardagsrummet och tände ett ljus.
Det var knäpptyst, regnade och var grått ute. Jag kunde inte plugga, hade lite batteri i mobilen och hade ingen aning om hur länge detta skulle pågå.
Lätt irriterad bestämde jag mig för att tända alla ljus jag hade i lägenheten och fortsätta sanera - trots mörkret.
Precis när jag fått fart på alla ljus kommer strömmen tillbaka. Känns nästan som om nån vill jävlas med mig.
Lektionen får jag ta i kapp sen. Jag sanerade klart, har t.o.m. torkat bakom spisen. Just nu vet jag inte om det luktar eftersom jag befunnit mig i detta hela dagen. Hoppas!!!
