Jag är inte ensam om att ha drömmar. Det kan vara drömmar om saker jag vill uppnå, göra, uppleva. Men det är också drömmar om vad jag önskade att var.
Vi har alla styrkor och svagheter. En del visar bara det ena eller det andra. Speciellt på sociala medier är det lätt att hamna i det "perfekta". Alla ser ut att ha det perfekt. De framstår som att de lever det liv de drömmer om och det enda man tar del av är den städade, nyrenoverade och sminkade ytan.
Ingen visar när de fulgråter i sina slitna mjukisbyxor och pressar i sig en massa onyttigt.
Alla vill upprätthålla fasaden av att de lever det liv de vill och är ämnade för.
Trots att de flesta genomskådat detta skapar det ändå en stress eftersom vi inte känner att vi är lika framgångsrika och lyckade.
Jag är inte rädd för att bjuda på mig själv. Jag kan dela med mig både av framgångar, oro, hjärnspöken och misslyckanden. Det är inget fel i det! Det visar bara att jag är mänsklig - en helt vanlig människa.
Det här är jag liksom, på gott och ont!
Vad jag önskar vs vad jag är:
* Jag önskar att jag var modig att kasta mig ut i allt nytt
men...
* jag är en ganska feg person som hellre låter bli att testa än att misslyckas
* Jag önskar att jag var ordningsam och strukturerad
men...
* jag är ostrukturerad och slarvig
* Jag önskar jag hade självförtroende och självkänsla nog att tro på mig själv i alla lägen
men...
* jag känner mig ofta i underläge och är rädd och osäker
* Jag önskar att jag någon gång skulle våga be en person som gjort mig ont fara åt helhet
men...
* jag ser den lilla människan bakom, tycker synd om och tar på mig skulden
* Jag önskar att jag var en människa som älskade träning
men...
* jag är en slö latmask som trivs bäst i soffan och gärna skjuter upp saker till morgondagen
* Jag önskar att jag sa ja oftare
men...
* jag blir så lätt bekväm, tycker att det är jobbigt att komma iväg
Jag önskar att jag kunde hålla ordning hemma
men...
* jag tokstädar istället för liv och lust och låter det förfalla däremellan
* Jag önskar att jag kunde ta en komplimang på ett bra sätt
men...
* jag skämtar bort det eller tycker äsch...det där...det kan vem som helst göra bättre
Efter en dag med hjärnkaos tar jag nu en tidig kväll. Jag lämnar hemmet och hälsar på hemma hos Pernilla. Behöver tänka på lite annat än skolan nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!