Så blev det tal om Blodomloppet. Denna gång var det Magnus som peppade mig att jag självklart skulle vara med. Det var flera från jobbet som skulle anmäla sig och om vi blev ett lag skulle vi ju få en picknickkorg (bara en sån sak!).
Jaha, jag är väl med då sa jag. Det var ju länge kvar innan det var dags.
Det diskuterades sträckor, 1 mil eller 5 km. Springa eller gå, lunka eller lufsa. Folk var peppade och vissa dagar såg det ut som att vi skulle bli ett lag.
Så var det dags för träning. Vi lyckades aldrig få ihop tillfällen som matchade. Så fick någon ont i knäet och någon annan var mer vältränad och skulle springa 1 mil på tid.
Vi slutade prata om Blodomloppet. Det kom upp vid några tillfällen men blev aldrig något bestämt.
Två anmälde sig. Jag och Pernilla bestämde oss för att skippa det hela för ingen av oss hade tränat och det kändes lite surt att betala 250 kr för att vara med om man ändå inte tänkte satsa.
Jag trodde allt var avblåst tills Pernilla för någon dag sedan glatt konstaterade att man ju faktiskt kunde anmäla sig ända fram till startdagen.
Nåja, sa jag....om vi kommer överens om att promenera och du orkar anmäla oss.
I går kväll kom ett sms:
Så idag, med solen i ansiktet, blev det äntligen av. Pernilla värmde upp med en mjukglass i väntan på att jag skulle sluta och iväg bar det.
Vi promenerade, diskuterade livets mysterier, kollade in de fina stugorna och kissade i skogen. Riktigt trevligt med andra ord! Nu jävlar är vi igång.
Runt sjön = 8 km
PS: Köpte godis på vägen hem! Lite måste man ju unna sig, eller?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!