torsdag 27 februari 2020

Nina

Nina!
Jag kom in på vår första lektion. Omedvetet satte jag mig bakom dig. Jag såg ditt röda hår. Försöker nu komma ihåg om det var uppsatt i en tofs eller i en hästsvans men jag minnas inte riktigt,
Senare på dagen skulle vi presentera oss och berätta lite om oss själva. Du verkade så trygg och självsäker och jag imponerades av dig, tänkte att jag ville var lika självsäker som dig. Då tänkte jag att om vi skulle göra något tillsammans så skulle jag välj dig!

Vi skulle göra vår första gruppuppgift och jag vände mig mot dig och frågade om vi skulle göra den tillsammans. Sedan dess har det flutit på.
Snart två år har passerat och vi har kämpat på, stöttat, brutit ihop i omgångar men trots allt funnit där för varandra.
Vi har hela tiden varit synkade så att när den ena varit svag har den andra varit stark. Det är jag evinnerligt tacksam för!
Tack vare din närvaro och ditt stöd har jag tagit mig så här långt och tack vare dig kommer jag ta mig i mål!
Jag älskar dig för allt du är och allt du har stått ut med under den här tiden! Många gånger har vi båda velat ge upp och lita i allt men vi har härdat ut tris motgångar och allt strul som varit.


När allt det här är klart så kommer ni hit till oss och vi firar!!!! Promise!!

Coronavarsel och medicinsk engelska

Jamen jag kan ju! VG på medicinsk engelska och eventuellt sommarjobb på kirurgen. Flow!
Jag som aldrig hade trott att jag hade det i mig har snart slutfört min utbildning. Vad hände!

Angående vår resa till Krakow börjar jag bli aningen orolig för coronaviruset. Mina föräldrar har avbokat resa till Albanien som de skulle åka till i mitten av juni och nu börjar det stå i nyheterna att man ska undvika att resa. Det är ALLTID något som händer när jag ska ut och fara. Jag, min syster och pappa skulle till Prag. Då blev det vulkanutbrott på Island och flygtrafik ställdes in. Jag skulle på annan resa - ebola. Okej, jag överdriver, det är inte alltid men det känns surt om detta ska hindra oss från att åka.
Men det är ju trots allt ett tag kvar och det kan ju lugna ner sig innan dess. Det kan man ju alltid hoppas i alla fall.

Jag har sytt färdigt två specialbeställning ar till en klasskompis som önskade en gorilla och en häst. Dessvärre blev det en allmän apa och en häst för jag fick inte till en gorilla. Hon var trots allt nöjd så jag får lita på det.

måndag 24 februari 2020

Cat and mouse


Arbetsrummet växer fram

Hela helgen har tillbringats med att jobba med arbetsrummet. Nu är det näst intill klart. Det måste dras in lite el så jag får igång datorn och så är det lite småfix kvar.




Vi hämtade även lilla Räkan i fredags. För varje dag blir hon modigare och modigare och allt busigare. 



Smilla är nyfiken, Kiwi lite halvsur och avvaktande och Cita är närgången och har därmed fått en smäll över nosen av Räkan.

onsdag 19 februari 2020

Leta ett kort - ordna ett rum

Ja, då sitter man och väntar på den sista delen i engelskakursen. Muntlig redovisning om vad jag vill förändra med den svenska vården.
Det är 1 timme och 20 minuter kvar och sedan kommer det bli en enorm utandning. Bara jag får godkänt på tentan och denna redovisning så kan jag lämna detta bakom mig.

För att lämna pluggandet lite i bakgrunden så kan jag berätta att det började med att jag skulle hitta några presentkort packade i någon av kartongerna i källaren, och slutar med att jag inreder ett rum där nere. Tillsvidare nöjer jag mig med lite färg på väggarna, mattor och belysning samt värmekälla a´la element.
Jag har sorterat och slängt så mycket som jag sparat så det känns som ett stort steg framåt.

Steg 1 - sortering





Ikväll blir det förhoppningsvis att måla de redan målade fräscha. Sen på fredag ska jag ta en sväng förbi ikea och inhandla belysning. Jag tror det här kan blir bra...

söndag 9 februari 2020

This is how we do it!

Tenta i medicinsk engelska på onsdag...då låser sig alla sinnen. Speciellt när man inte vet exakt vad man ska läsa. Min inspiration försvinner och jag tar mig för exakt ingenting. Men men....





Vissa dagar måste man få zooma ut. Appropå zooma så får jag hämta min nya kamera på tisdag, bara en sån sak! Värt att ta en paus och begrunda!

Nåt att se fram emot

Nu har jag äntligen bokat vår Krakowresa, åtminstone största biten. Nu är det bara inrikesresan från Umeå eller Övik till Stockholm som är kvar. Jag ska kontakta Sex om det eftersom jag vill kunna använda mina presentkort till det innan de går ut.


Det innebär också att jag måste ner i förrådet och gräva igenom alla flyttkartonger från mitt arbetsrum för att hitta dem.

Tror även jag vill göra ett nytt pass innan resan. Ni kanske tror att det är för att jag är fåfäng men det handlar om något helt annat. När jag gjorde mitt pass mådde jag som sämst i livet och hela bilden på mig utstrålar den känslan. Det gör mig ledsen.

Det känns skönt att ha något att se fram emot även om det är flertalet månader kvar till avresa. Men dock.
Kanske detta kan uppbåda energin att faktiskt plocka bort julgranen som foooortfarande står kvar i uterummet.....

lördag 8 februari 2020

När livet tar en paus

Oj, det är en tung period nu med massor av krav, stress och allt vad det innebär. Vi är inne på upploppet av vårt sista år på utbildningen.
Jag är trots allt imponerad över det jag presterat och orkat med under den här tiden, jag som enligt mig själv inte kan plugga. Trots det har det gått över förväntan.

Det har varit otroligt mycket strul under utbildningstiden med lärare som slutat mitt i kurser, kursledare som bytts ut tre gånger och svårigheter med att komma i kontakt och få respons av de ansvariga. Det är ju trots allt en distansutbildning, vilket innebär att det tekniska bör fungera.

Hur som helst, vi är inne i en period med hög press just nu vilket gör att jag många gånger mår dåligt över allt jag måste lägga åt sidan för att prioritera studierna. Det är inte alltid lätt att få alla att förstå anledningen till att jag är asocial, disträ och stressad.
Vi ska ut på vår sista praktik vecka 15. Det blir på kirurgen och medicinkliniken på sjukhuset vilket blir en ny erfarenhet eftersom jag hittills bara haft praktik på hälsocentraler.

Stress för mig innebär en hel del olika saker. Det är det psykiska med irritation, dåligt tålamod, sömnsvårigheter. Sen det fysiska med magont och eksem som jag alltid tycks få när det är en stressig period. Det är så lätt att misströsta och tro att man inte ska klara det eller orka med men tillsammans med min vän Nina, som också är min studiekompis, kan jag ventilera och bryta ihop emellanåt. Det är tur att vi inte är i fas med varandra så vi har våra break-downs samtidigt. Den ena får samla ihop spillrorna av den andra, och så turas vi om.
Jag har förhoppning om att vi när vi tagit examen ska kunna få ihop ett rejält firande för att vi överlevt denna prövning.

Närmas på listan ligger nu tenta vecka i medicinsk engelska samt ett muntligt prov där vi under 10 minuter ska beskriva vad vi vill förändra med en svenska vården - på engelska! 
Paralleller med det är det examensarbete och andra kurser och så småningom också praktik.
Till veckan åker jag ut och gör två intervjuer som ska ingå i arbetet innan jag åker norrut, först till Umeå sen till Luleå.

På torsdag fyller min sambo jämt och helgen kommer förmodligen vara vigd åt firande av detta. Jag har redan sagt vad han ska få i present men jag måste bara få tummen ur och boka det.
En resa till Krakow i början av juni. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Helgen spenderar jag med studier medan han är på skoterresa. Det känns skönt att han får göra det istället för att behöva vara hemma med mig som ändå måste sitta med näsan tryckt mot dataskärmen.

I natt har jag för ovanligheten sovit bra, och det är nog på grund av att vi hunnit med en hel del på examensarbetet under veckan samt att jag har låtit Spotify spela hela natten med White noise. Tänk att jag kan sova så gott av enformiga ljud som regn mot ett fönster, air conditioner och ljud av diverse andra skumma saker.