We made it to the end!! (trots Ninas låsning I ljumsken)

Jag har alltid sagt att jag är mer av en praktiker än en teoretiker. Det stämmer nog fortfarande. Jag uppskattar och förstår mer av att göra praktisk saker än teoretiska saker. En sak som inte stämmer är att jag inte kan plugga.
Jag var så less på mitt arbete i kundservice och beslutade mig för att utbilda mig till ett bristyrke - medicinsk sekreterare. Kursen var på halvdistans med tre studieorter, Luleå, Östersund och Visby - LÖV.
När jag hade gjort intagningsprovet och kom in ringde jag min mamma och grät - jag var så glad!
2 år har gått och det har inneburit (förutom studieskulder), gråa hår, nya vänner, panik och bekräftelse att jag kan mer än jag någonsin trodde.

Idag tar jag examen - Covid-19 examen - via nätet. Kanske inte samma känsla som om det vore live, men jag har ändå klarat det. Jag har fått bästa betyg i alla uppgifte jag lämnat in och jag har svårt att förstå att jag verkligen gjort det. Jag som inte ens kunde plugga!

Trots en massa privata förändringar som skett under dessa två år har jag ändå klarar det - med vissa dippar. Tack Nina för ditt stöd, tack för att jag kunnat bryta ihop och grina, tack för peppen, tack för alla hårda ord som jag behövt i vissa stunder, tack för allt!

Nina, min samarbetspartner och uppsamlare av spillor. Jag avgudar din kraft och din ork! Tack för att vi brutit samman i olika perioder så att det alltid har funnits någon där att samla upp resterna av en människa som vill för mycket. Tack för din vänskap. Vi har kunnat, kan och fortsatt kommer kunna prata om allt - glädje, oro, sorg och framgångar.
Tack för att just du blev min vän! I adore you, from the moment I saw your red ponytail in the row infront of me!

Hur många gånger vi än har tvekat att vi skulle klara det här så tar vi mot alla odds examen idag!
Grattis till oss! Jag älskar dig!

Runda former - ett helvete

Jag hade ett gammalt bord från indiska med mosaik i vitt. Det har stått ute på bron sommar som vinter och har väl varit utsatt av väderomslag. Därför lossnade mosaiken. Då tänkte jag att det enklaste vore att ta bort denna och foga om. Men den befintliga mosaiken blev i det stora hela pulveriserad. Så jag fick tänka om. 

Min mamma hade massa mosaik sparad så jag fick ta det av henne.

Jag började med att ta bort allt fog och sedan flytspacklade jag botten. 

När det var klart och torrt försökte jag mig på att göra mönster vilket fick mig på extremt dåligt humör eftersom det var svårt, främst med tanke på att bordet var runt.

Efter ett tag fick jag tips av min syster att dela in bordet i sektioner. Inte heller det fungerade. 

Då gav jag upp och gjorde mönstret hipp som happ...resultatet blev väl så där men det får duga.

Kakel och klinkersättare är inget för mitt tålamod och jag är hänförd över de tempel som är dekorerade med enbart mosaik!

Katatstofarbete

Han är trött men arbetar ändå på. Jag kan inte göra något för att hjälpa. Allt manuellt arbete ör för tungt och lite onödigt. Sista dagen vi har grävskopan och han kommer nyttja timmarna fullt ut.
Jag tycker det är jobbigt att inte kunna bidra men just nu kan jag inte det, vilket gör att det kryper i kroppen.

Framsidan av huset ser just nu ut som ett katastrofarbete men vi vet att det blir fint i slutändan. Vi måste tänka på det nu. Hur slutresultatet blir.

Mitt fågelhus träffades av en stor sten!

Jag var ute och flyttade lite plantor och då började det hagla. I den stunden undrade jag allvarligt varför vi bor i norra delen av världen.

Nu har jag en tredagarsvecka som börjar imorgon. Mån-ons är de sista praktikdagarna för att ta igen de timmar jag missat pga av feber.  Sen blir det en sista kraftansträngning att göra presentationen av vårt examensarbete. Den 27:e är jag fri!

Trevlig helg!

Idag skulle egentligen varit sista dagen på praktiken men jag kommer vara där måndag-onsdag för att ta igen missade timmar.
Efter det är det sista djupandningen med förberedelser inför presentationerna av examensarbetet och så poff! har två år avslutats. Den 27 maj är jag därmed en fri människa med rätt att börja beta av studieskulden till CSN.

Idag fredag har grävskopa hyrts och Mats, hans bror Tommy och pappa Paul har börjat gräva upp gården. Det ser rent ut sagt förjävligt ut, men tanken är ju att det blir fint och bra i slutändan. Men inte är det roligt att lägga pengar på sånt man gräver ner! Fy!

Jamen helg då, och det innebär ju grävande, igen-grävande, jämnande av tomt och imorgon grillfest med grannarna. Förhoppningsvis går det att använda ytterdörren utan att dräpa sig vid den tiden på eftermiddagen/kvällen.

Demolering av bron

I helgen revs bron på framsidan. Det ser väldigt märkligt ut när det bara är en dörr mitt på väggen, med provisoriska trappsteg.

Till helgen ska det grävas upp på framsidan för att dränera och efter det är gjort kan vi börja bygga den nya bron. Eller det blir mer av en veranda. Där ska vi sitta i varsin gungstol, iklädda hängselbyxor med ett halmstrå i munnen och spela banjo.

Så här såg det ut under demoleringen och efteråt.