fredag 29 mars 2013

Ett plan har störtat utanför mitt köksfönster

Har ni sett SVT´s program "Det hände här"?






Jag tycker att det var ett jättespännande program om än de fått kritik för att de "blåser upp" små händelser och får det att låta som någonting stort.
Men all historia bildas ju av små händelser. Jag tycker det är intressant att höra historien om den lilla människan och små enskilda händelser i ett större sammanhang.
Det finns historia på alla orter, i alla människors liv.
Historia är spännande, riktigt spännande.
När jag var yngre så började jag släktforska. Det var en gammal tant som hette Agnes som hjälpte mig. Hon hade känt min farmor som ung.
På den tiden fick man beställa hem mikrofilmer och gå igenom kyrkböcker. Nu är det mycket lättare eftersom det mesta finns på nätet.
Jag skulle vilja börja igen men jag körde fast så j*lskt sist och vet inte hur jag ska komma vidare.
Det var på min farfars sida som jag började forska. Och hamnade tillslut i en stad/by/ort som hette Pleskorn. Men ingen vet var det låg/ligger. Det har antagligen bytt namn för länge sedan. Kanske är det felstavat till och med.
För att komma vidare måste jag veta vart Pleskorn låg. Det finns många alternativ.

I och med serien på SVT blir jag ju onekligen lite nyfiken på min egen släkt, och byn man är bosatt i.
Örarna, Luleå. Vad har hänt här?
Jag googlade efter Örarnas historia och fick fram en spännande händelse!
Den 9 augusti 1939 störtade en Focker S6 här utanför. I Mastskäret för att vara exakt. Jag ser platsen från mitt köksfönster.



Piloten hette Insulander. Han skadade sig i ryggen och huvudet när han slog i stabilisatorn. Han överlevde kraschen men dog av en blodpropp i hjärnan 4 dagar senare.
Navigatören Holger Bergström lämnade planet först genom att gå ut på vingen och sedan hoppa med fallskärm.
Orsaken till att planet störtade var att en stång i accelerationspumpen hade lossnat och spärrade gasreglaget i förgasaren.


Flygvapnet tog hand om motorn och det övriga planet köptes av en son åt Bengtsson på Mjölkudden (har ingen aning om vem han är...)
Artur Johansson körde det med häst till Mjölkudden för 50 kr.


Ur Holger Bergströms dagbok:

"Onsdag den 9 augusti 1939.
Målflygning över brändön. Efter 1 tim 45 min fick vi motorfel och måste företaga fallskärmshopp. Jag klarade mig fint. Insulander bröt höger ben på 3 ställen samt skador i rygg och bröst. Jag hoppade från 400 m och använde Corona skärm. Otur i den stora turen. Jag stannar på Brändön för att lättare komma in till Luleå och hälsa på Insulander. Jag fick träffa honom en gång efter hoppet.Han var så upprörd att han grät och kramade mina händer. Han var en fin kamrat.

Söndag den 13 augusti 1939.
Insulander död kl 05:00. Blodpropp i hjärnan."


torsdag 28 mars 2013

Den rosa dagen

Då är påsken igång. Det är skärtorsdag idag men eftersom jag jobbar hela påskhelgen förutom annandagen känns det inte så värst mycket påsk.
Det är folk ute på isen, de sitter och pimplar.


Jag har varit lite osynlig här sedan förra helgen men jag har jobbat och varit så trött på kvällarna. Dessutom har vi Netflix gratis en månad så jag vill helst gå och lägga mig tidigt på kvällarna så jag hinner se någon film eller spännande dokumentär.

Som sagt, jag har jobbat och så har jag även haft/har ögoninflammation. Det är en ny upplevelse för mig och absolut inget jag trivs med. Jag passar inte i röda ögon.



Med sockret går det över förväntan! Jag mår sjukt bra och tycker absolut inte att jag behöver ha något medlidande. Min sambo kan ibland titta på mig när vi äter och säga, jag tycker synd om dig!
Men jag gör faktiskt inte det själv! Jag kan inte tycka synd om mig när jag mår så himla bra! Visst kan det kännas trist när jag tänker att jag inte kan få äta vissa saker, men faktum är att jag mår hellre bra.


Nu ska jag sätta mig och sy lite på tandtrollen som ska till Stockholm innan jag måste göra mig klar för vårt middagsfrämmande som kommer i eftermiddag.
Vi hörs!

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
So now the Easter has begun. Today is maundy thursday but since I work almost everyday during the holiday it doesn´t feel so much easter for me.
I can see people on the ice outside our house ice fishing.

I´ve been a bit invisible this week but I´ve worked and been so tired in the evenings. And we have a free month with Netflix so I do want to get in bed early so I can watch a good movie or documentary before I fall asleep.

As I said, I´ve been working and I´ve had/still have an eye infection. That´s a new experience for me and I don´t like it. I do not look good with red eyes.

But the non-sugar life goes well. Better than i expected. I feel so good and doesn´t need any compassion. Sometimes my fiancée looks at med while we´re eating and says that he feels sorry for me. No need to! I don´t pity myself. How can I when I feel so good?! Sure, sometimes it feels boring knowing all the things I can´t eat, but I rather feel good than eating that stuff.

I´m going to work a while on my orders for Stockholm before I have to get ready for our dinner friends that´s coming over.
See ya!

söndag 24 mars 2013

Jag hittade en karta

Så här ser spridningen av folk med namnet Steding ut. Intressant!


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
This maps shows where people with the surname Steding lives. Interesting!

Att undvika det vita giftet

I helgen har vi ätit ute på restaurang. Det var en spännande upplevelse för mig eftersom detta är första gången som jag äter ute, sockerfritt.





Vårt val av restaurang var Cg´s i Luleå. en jättefin och relativt nyöppnat ställe på Storgatan. Det känns som att komma in i en annan värld när man kommer innanför dörrarna. Det är lätt att låtsas som att man befinner sig i Stockholm, eller London. Det känns i alla fall inte som Luleå.

I Luleå finns det rätt många restauranger, men de flesta är kinarestauranger eller sportbarer. Cg´s är mer lyxigt med inriktning på lokalproducerat.
Mats hade sagt till att jag är sockerallergiker när han ringde och bokade bordet och de hade sagt att det inte var några problem, att det var en utmaning. De var givetvis tacksamma att blivit förvarnade eftersom det inte är så enkelt att bara svänga ihop något spontant.
Så jag såg med spänning fram emot resultatet.
Jag kände mig givetvis lite besvärlig, som vanligt, men försökte att inte bry mig om det.





Resultatet var över förväntan. Jag vet inte om allt var 100 % sockerfritt, men så gott som. Det gjorde sitt bästa, och de gjorde det bra.
Jag är oerhört imponerad och tacksam!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
We´ve been eating out this weekend, in the new and fabulous restaurant Cg´s. An exciting event for me because  it´s the first time as sugarfree.


Our choice, Cg´s, is a newly opened restaurant here in our town. It feels like walkeng into a new world. It´s easy to pretend to be in Stockholm or even London. It doesn´t feel like Luleå.

We have many restaurants here in Luleå, but mostly chineserestaurants and sportsbars.
Cg´s is more luxurios with focus on local produced ingredients.
Mats had informed them that I didn´t eat any sugar when he made the reservation. They said no problem, it´s a challange! Of course they were thankful to know in advance because its not easy to whip something up spontaniously.
I really looked forward to see the result.
I felt a bit awkward as usual, but tried not to care.
The result was better than expected. I don´t know if it was 100% sugarfree but almost. They did their best and did it well.
I´m tremendously impressed and thankful!

lördag 23 mars 2013

Ta på mig!

Det fanns så mycket coolt när jag var yngre. Är det någon som kommer ihåg hypercolor T-shirten?


Det blev märken på tröjan av värme. Så man kunde göra handavtryck på sina tröja, och de försvann sedan när värmen avtog.
Superhäftigt!
Jag hade en gröngul T-shirt. Tyvärr blev den sämre och sämre allt efter man tvättade den. Men den var cool så länge den varade.


Vid något tillfälle var det även populärt att spraya sina jeans med klorin. De blev riktigt fräckt prickiga.....
Inget jag skulle vilja göra idag dock.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
There was so many cool things when I was younger. Does anyone remember the hypercolor T-shirts?

You could make handprints on your T-shirt and they dissappeared when the warmth fron your hand faded. So cool!
I had a greenyellow one. Unfortunately the effect got worse with each wash. But still - cool - as long as it lasted! 
There was also a time when it was popular to spray your jeans with clorine so you could get some neat stains......not that I would wear the now....

fredag 22 mars 2013

Rent hus


Jag har städat, påskpyntat lite och sitter nu och väntar på vårt helgbesök som är på väg. Våra goda vänner Lars och Britt, som bor i Skellefteå.

Kolla vilken fin present jag fick av min kära! Han ser dock lite för smal ut, och så saknar jag glasögonen.

Vi ska ha en riktigt trevlig helg, umgås, gå ut och äta på CG´s och bara ta det lugnt.
För mig blir denna helg en utmaning, eftersom det innebär en massa gott att äta och dricka för de andra medan jag har min sockerfria kost.
Det blir dock väldigt spännande att se vad kocken på CG´s kan svänga ihop till mig. De är förvarnade och har sagt att det inte var några som helst problem.
Jag ser verkligen fram emot resultatet!




Kotte är väldigt nyfiken på påskriset...



--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I´ve cleaned the house, done some easter decorating  and are now waiting for our weekend company. Our good friends Lars and Britt from Skellefteå is coming. 

We´re going to have a nice weekend, go out to a new restaurant called CG´s and just relax. This weekend is going to be a challange for me, bacause of the food. Everyone is going to eat good food and drink a glass of wine or two. Not me, I´m sugarfree.V
It´s going to be exciting to see what the chef can make for me. He´s been warned and said no problem! Can´t wait to see the result!

onsdag 20 mars 2013

Till alla hästmänniskor där ute!

Jag älskar djur! Jag älskar hästar och önskar att jag kunde få rida och galoppera över ängar och på stränder.
Men det går inte. Jag är alldeles för allergisk!



Hästar är rena giftet för mig och hur mycket jag än vill kunna rida, och vägrar acceptera att jag inte kan det så är det omöjligt för mig.
Hjärtat säger ja, men kroppen säger nej.


Jag skulle vilja be alla er hästmänniskor där ute att tänka en extra gång innan ni går in i butiker eller vistas inomhus på allmänna ställen i era stallkläder.
Hästar har väldigt stark doft och vi som är allergiska kan bli väldigt sjuka av det.
Så snälla, tänk er för!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I love animals! I love horses and I wish I could ride over fields and on beaches.
But it´s not possible. I´m way to allergic! 

Horses are poison to me, and it doesn´t matter how much I want to be able to ride, and refuses to accept that I can´t  - it still is impossible.
My heart says yes but my body says no.


I would like to ask all horsepeople out there to think an extra time before you enter a store or spend time inside a public place in your stable clothes, 
Horses have a really distinct smell and the people who´s allergic can be really sick.
So please, think about it!



tisdag 19 mars 2013

Om du betalar mig så hjälper jag dig!

När jag insåg att jag var sockerberoende började jag läsa en hel del om det. Det jag fick klart för mig var att det fanns en pionjär inom området, Bitten Jonsson.
Hon har skrivit böcker, pratat i TV, håller föreläsningar och bryr sig om att hjälpa oss stackarns sockerätare.
För två veckor sedan, ungefär, satt jag och läste en massa information på nätet. Mina funderingar och tankar kretsade kring hur man ska bete sig när man bli bortbjuden eller äter ute.
Jag vill inte bli en börda för min familj och mina vänner. De ska inte behöva låta bli att gå ut på restaurang i mitt sällskap, eller känna att de inte vill bjuda hem mig för att jag har annorlunda matvanor.
Hur gör man på ett enkelt sätt? Hur ska jag tänka?

Hamnade slutligen inne på Bitten Jonssons hemsida. Tänkte att hon om något kunde ge mig ett litet tips.
Jag skrev ett väldigt öppenhjärtigt mail till henne. Berättade lite om mig själv och hur mitt liv varit i fråga om sockret.


Sen väntade jag på hennes svar. Väntade och väntade.
Och idag när jag kom hem från jobbet och kollade min mail då hade jag äntligen fått svar från henne...

Detta var vad hon skrev.....eller var det ett autosvar?


Har ingen tid att besvara frågor enskilt. Enda sättet att lära av mig är
att gå kurs eller kolla dvd,s
Med vänlig hälsning
Bitten
Bitten 
Bitten Jonsson, SSK, Reg. Nurse
Addictionspecialist, ADDIS Beh.

BIFOGADE FILER: Öland_juni_13.pdf , DVD RL SB


Jag kan inte hjälpa att det kändes aningen hårt. Visst, hon får inget betalt för att svara på min fråga.....men vad ville hon ha för meddelande på sin kontaktsida? Enbart beröm? Ett tackbrev för ett förändrat liv? Kanske det.....
Hej, jag heter Malin och jag är ett medium. Om du betalar mig eller köper min DVD så kan jag berätta vart Jimmy Hoffa är!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------


When I realised I was a sugaraddict I started to read a lot about it. I notised that there was a pioneer in the sugaraddiction branch, her name was Bitten Jonsson.
She has written books, talked in TV and been lecturing - to help us poor sugaraddicts.

About two weeks ago, I was googeling information online. I was wondering how to think and do when someone wants to invite you for dinner or how to think when you´re eating at a restaurant.
I don´t want to be a burden to my family and friends. They shouldn´t be punished just because I can´t eat everything.
How do I do this in a simple way? How should I think?

I ended up at Bitten Jonssons site. If anyone could tell me what to do, she´s the one. Just a small tip.
I wrote her a really openhearted e-mail. I told her a little about myself and my sugarproblem.

The I waited on her reply. I waited, and waited.
Today, when I came home from work I finally got an answer from her...
She wrote....or was it an autoreply?

Don´t have the time to answer questions privately. The only way to learn from me is to take a course or check my DVD.
Sincerely,
Bitten

And she had attatched two files, one for a course in the south of Sweden this summer and one for the DVD.
I can´t help but feeling the answer was a bit harsh. Sure, I don´t pay her for aswering my question...but what kind of messages did she expect on her messagesite? Admirations only, or thank you notes from people who´s life she has changed? Maybe.....

Hi, my name is Malin, I´m a medium. If you give me some money or buy my DVD I´ll tell you where Jimmy Hoffa is!

måndag 18 mars 2013

Elitserien

Två Luleå HockeyLunor som flyttar till sitt nya hem imorgon. Två små syskon, Siri och Liam.
Dessa figurer är lite annorlunda än de vanliga eftersom det är deras födelseår som är siffran på figuren, samt att deras namn står med.




------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Two Luleå Hockey Luna´s are moving to their new home tomorrow. Two siblings, Siri and Liam.
The dolls are a bit different than usual since the number on the doll is the birthyear of the child + their names.

Ju mer färgämnen desto bättre!

Nu är det nostalgi igen. Jag behöver en dos då och då för att hålla livsandarna igång.
Idag tänkte jag prata lite om läsken på 80-talet. Årtiondet då barnen måste ha varit extremt hyperaktiva om det som står på nätet är sant

"Färgämne i godis och läsk kan göra barnen hyperaktiva"


För på 80 talet var det mycket färgglada läskedrycker. De hade namn som Flämt, Vira Blåtira, Fantomen, Gulp...ja listan kan göras lång. 




Men gemensamt med alla var att de hade de mest extrema färgerna.
Jag ville väldigt gärna dricka läsk när jag var liten, men vi hade det aldrig hemma. Och så kunder jag inte dricka kolsyrad läsk för det stack så i halsen.
Jag fick hålla mig till den okolsyrade drickan Syd. En apelsin läsk som var rätt töntig i jämförelse med de andra drickorna.
Och den kunde jag få till jul eller någon annan högtid.

När XL cola släpptes, någon gång på 80 talet kommer jag ihåg att de såldes för 50 öre flaskan. Jag tror att det var ett reklamjippo för att få folk att prova den.
Skolan hade regler att vi inte fick lämna skolgården på rasterna. Men när denna hysteri runt XL colan härjade kommer jag ihåg att alla från klassen vallfärdade till Hagahallen för att köpa varsin läsk.
Jag var jättenervös för att lämna skolgården, för att missa när det ringde in. Dessutom ville jag ju visa att jag var lika häftig som alla andra läskdrickare.
Men jag vände tillbaka till skolan innan stora vägen.
Men på kvällen tjatade jag mig till att vi skulle åka och köpa en XL cola. Jag tror att den länge stod oöppnad i kylen tills någon hällde bort den.

Något som jag däremot älskade och än i dag saknar är den frysta Kalle Anka juicen med fruktkött. Alltid iskall! Mums!


Visste ni förresten att i USA har de 6,8 miljoner kilo färgämnen i läsk varje år! Rätt vidrigt när man ser det svart på vitt.
Och faktum är att Fanta i USA var mycket mer orange än här hemma.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nostalgiatime again. I need some nostalgia now and then to keep my mood up.
Today I´m writing about the sodas in the 80´s. The decade when all kids must have been hyperactive if you should believe what you read online.

"Pigments in candy and sodas makes the children hyperactive"

Because the 80´s was the colourful sodas decade. In Sweden we had names as Flämt, Vira Blåtira, Fantomen, Gulp...I can go on forever. What all sodas had in common - the extreme colours

I wanted to drink sodas, but I didn´t like the fizzy sodas and we never had any at our house.
Sometimes I could have a non fizzy orange soda called Syd, but that was sooo uncool.

I remember when XL Cola was released, some time in the 80´s. They sold it for 50 öre/bottle. Some kind of  showcase for getting people to try it.
The rules at my school said that you could not leave school property during the breaks. But the hysteria around the XL Cola made all my classmates to go to a nearby store to by sodas. I only walked halfway before I ran back to school. To nervous to leave the schoolground and be late for class.

That night I made my mum buy me a XL Cola. I don´t know for how long that bottle stood unopened in our fridgre before someone poured it out.

What I did love, and still miss was the frozen Donald Duck orangejuice. Soooo yummie!

Did you know that in the US they use 6,8 milion kilo pigment in sodas - each year! That´s frightening!
The fact is that Fanta is much more orange there that here.

onsdag 13 mars 2013

In love with the Canadian postal service


Ja, vad ska jag säga. Jag älskar den kanadensiska posten!.
Varför det?
Jo, nu ska jag berätta. För ett tag sedan fick jag ett mail från min nya vän Krista i Vancouver. Hon ville beställa en lunafigur till sin dotter Elsie. Eller egentligen var det Elsie som hade blivit kär i Spooky och ville att han skulle få flytta hem till dem.
Såklart sa jag och bäddade ner honom i en låda, slog in lådan i presentpapper och åkte till posten.
Jag hade noggrant skrivit adressen på paketet, och en avsändaradress utifall att någon skulle gå fel. Sedan skickade jag iväg honom över Atlanten, till sitt nya hemland Kanada!

Efter ett tag fick jag ett mail från Krista, som undrade om jag postat iväg Spooky. Ja, det har jag, svarade jag. Han borde vara framme vilken dag som helst.
Vad bra svarade hon, för Elsie väntar varje dag vid dörren.
Bara en kort stund efter fick jag ett till mail från henne där hon ville försäkra sig om att jag skrivit Vancouver USA på paketet. Vadå USA tyckte jag. Vancouver ligger ju i Kanada, det vet jag med säkerhet!
Ja, men sa Krista, grejen är den att vi bor i Vancouver i delstaten Washington, USA.
Say whaaat? Finns det ett Vancouver där också? Tydligen!
Och nu var Spooky försvunnen någonstans i Kanada, ensam i en låda.....
Vi kom överens om att vänta några dagar till.....det kunde ju vara så att han kom fram i alla fall.
Jag försäkrade henne om att antingen kommer han fram till dem, eller så kommer han tillbaka hit. Men det kan ju säkert dröja. Spooky kan ju få tillbringa månader på en hylla i ett dammigt kanadensiskt postkontor.

Tillslut bad jag Elsie att hitta en ny figur, så skickade jag den till henne i USA den här gången. Jag hann inte posta iväg någon figur i går, och i går kväll plingade det till i datorn och där var mailet jag väntat på, han hade kommit fram!


Förstår ni vilket jobb den kanadensiska posten har gjort! En stor eloge till dem!!!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------


What can I say, I love the canadian postal service!
Why?
I will tell you why! A while ago I got a mail from my new friend Krista in Vancouver. She wanted to order a lunadoll for her daughetr Elsie- Well, actually Elsie fell in love with Spooky and wanted to give him a new home.
So I put him i a box, wrapped it in giftwrapping and went to the postoffice.
I carefully wrote down the address and a returnaddress in case something should happen. And the sent him across the Stlantic to his new country Canada!

Some time later I gaot a mail from Krista. She asked me if I´d sent Spooky. Sure I told her, he should be there any day now!
Good, she replied, because Elsie is anxioulsy waiting by the door everyday.
Just minutes after I got another mail where she wanted to make sure I´d written Vacouver USA on the box.
What do you mean USA, Vancouver is in Canada, I know that for sure! 
Well, Krista said...the thing is we live in Vancouver, in the state of Washington USA.
Say whaaat? Apparantly there´s a Vancouver there too.
So now Spooky was lost, alone in a box, somewhere in Canada.
We agreed on giving it a few more days....maybe he would knock on the door tomorrow.
If not he would return back to me, but when....he could be sittingsit a dusty shelf in a postoffice somwhere in Canada for months.

Finally I told her that Elsie could pick another doll and I would send it to her, in The US this time.
I didn´t have time to send it yesterday and when I came home last night I had a email from Krista. Believe it or not but Spooky had arrived!
Do you understand what an incredible work the Canadian postal service must have done!! 

tisdag 12 mars 2013

Rapport från en sockergris!

Jag måste bara få berätta att jag mår oförskämt bra. Jag har inte ätit socker på en vecka nu och skillnaden är som natt och dag.


Visst sörjer jag att inte kunna äta nybakat fika, en glass eller godis men jag har inte haft något större sug dessa dagar.
Jag antar att det kommer dagar när det suget gör sig påmind på ett brutalt sätt, men än så länge känns det som en fröjd.
Jag har till och med jobbat i cafét och serverat krämwiernerbröd och semlor. Och trots det har jag inte varit frestad.
Till stor del beror det på att jag har bestämt mig för att lyckas. Men också att jag har bra mat som mättar med mig till lunch och middag.
Fördelarna som jag under den här veckan har fått ta del av är:

* Jag har ett inre lugn. Stressen är borta!

* Jag har ett jämt och fint blodsocker. Inga dippar då jag blivit trött,dåsig eller tappat energin.

* Jag ser skillnad i mina ögon. De ser mer levande ut. Jag blir inte "apatisk" och förvinner med blicken under
   samtal, som jag kunnat göra tidigare.

* Jag har mycket bättre hy

* Jag är gladare och trevligare

* Jag ser med positivt på livet

* Min kropp mår mycket bättre

* Jag har haft mindre huvudvärk

Alla dessa saker väger så tungt för mig att jag inte tycker att suget är värt det.
Jag väger känslan av hur jag mår nu mot hur jag mådde då. Då är inte valet speciellt svårt!
Det är en livslång kamp. Eller om man vill kalla det för utmaning. Men jag ska tamejfan klara av det!
Jag gör det för min egen skull. Detta kan innebära en det huvudbry och komplikationer för andra med varför ska jag ta den lätta vägen för deras skull när det innebär den svåra för min egen?

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I just have to tell you that I feel so good it´s almost embarrassing. I haven´t eaten sugar in a week now and the difference is shocking, like day and night.
Of course I grieve because I´m not able to eat fresh baked cakes, icecream and candy. But I haven´t had the cravings this week.
I know there will come days when the cravings are brutal, but for now on it´s a delight!

I´ve even worked at the cofffeeshop and served bakerys, and wasn´t even tempted!
I think it´s mostly because I have made a decision to succeed, but also the fact that I have good food for lunch and dinner.

The benefits I´ve taken part of during this week is:

* Inner peace. The stress is gone!
* My bloodsugar levels are nice and steady. No dips with energyloss, feeling tired and drowsy.
* I see the difference in my eyes. They look more alive. 
* My skin looks better
* I´m happier and nicer.
* I look at life in a more positive way.
* My body feels better.
* Lesser headaches.

All these thing is so precious to me that I don´t want to fall for the cravings

I compare the feeling of how I feel now and how I felt before. Makes the choise easy!
This is a lifelong battle, or challange you might call it! And I´m going to make it!
I´m doing it for myself. It probably causes headache and complications for others, but why should I take the easy way for them when it means the hard way for me?

måndag 11 mars 2013

Stor, större eller störst?

Det är sjukt hur stor denna Lunafigur är, i jämförelse med de normalstora.


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
It´s crazy to see how big this Lunadoll actually is, compared to the normal size Lunadolls.

söndag 10 mars 2013

Smilla and the shrimp


Vårstädning /Spring cleaning

I 4 års tid har vi städat garaget. Det borde innebära att vi antingen är väldigt långsamma eller att vi har världshistoriens största garage. Verkligheten är inget av det.
Det är så att vi ibland har röjt och fått det halvfärdigt. Sen har livet och vardagen kommit emellan och allt förfaller igen. Det är aldrig så noga när inte grunden är bra och organiserad.

Men nu känner jag mig extra peppad i och med en kommande gårdsloppis. Jag har packat saker som ska säljas bort i kartonger. Det blev massor.
Så nu känns det roligt att sortera och organisera. Rejäla förvaringslådor gör sitt till.


Vi höll på hela eftermiddagen igår och nu känner jag att jag bara vill ut dit och fortsätta. Det är en bra känsla.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------
We´ve been cleaning our garage for 4 years now. That means we must be very slow or we must have the worlds biggest garage. The truth - neither of it!
We have cleaned and organized it, halfways, many times. Then the life comes between and everything goes back to chaos. It´s hard to keep order when theres no order.

But now I feel energized because of our upcoming yardsale. I´ve filled many boxes with things to sell.
So now the organizing and cleaning feels really good. We even bought good plastic boxes.
Yesterday we cleaned all afternoon ad now I feel the itch to go back! It´s a good feeling!

lördag 9 mars 2013

Nostalgi är inget dåligt!

Jag har ofta fått höra att jag är en stor nostalgiker. Jag vet, jag håller med.
En del säger det lite föraktfullt, som att det vore något dåligt. Men det är det inte. Att vara nostalgisk och se tillbaka på saker med värme, saknad och längtan visar ju bara att man haft det bra. Och det borde väl klassas som enbart positivt.
Jag står för det. Jag älskar nostalgi. Jag kan sitta i timmar och leta bilder på nätet. Bilder på sånt man kommer ihåg från när man var liten, ställen man tillbringat tid på. Jag tycker att det jätteroligt. Jag kastas tillbaka i tiden och blir alldeles varm i magen.
Ibland hittar man bilder på sådant man "glömt att man kommer ihåg". Händelser kommer tillbaka. Det är lite som att resa i tiden. Och det är gratis!
Jag har oerhört många bra minnen från min uppväxt, vilket jag är stolt och tacksam över.

Jag har en hel mapp i datorn med bilder jag hittat. Och jag är med i facebook gruppen vi som var unga på 70- och 80-talet. Då får man se en massa roliga saker från förr.
Jag samlade på luktsudd när jag var liten. Jag älskade lukten från dem. Jag hade en liten grön suddgris, skitsöt var det, som jag hade bäddat ner i en tändsticksask fylld med bomull. Det var min lilla maskot. Jag brukade färglägga hans tryne med röd penna för då kunde man göra små tryn-avtryck på papper.....


Jag undrar var alla mina sudd tog vägen?! Kanske var det så att jag vid en svag tidpunkt i livet gav dem till min lillasyster och hon suddade upp dem. Jag tror att jag måste ringa min mamma och fråga.


Sen fanns det även små runda klistermärken som man klöste på och då luktade de. Det fanns allt från tuggummi och godisdoft till gräs och mindre trevliga lukter.
Man bytte mellan varandra och klistrade in dem i små samlarböcker.
Mer nostalgi till folket!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

People often tell me that I´m a big nostalgia lover. I know, I agree.
Some says it like it´s something bad, but it´s not!
To be a nostalia lover means that you look back on thing with love and warmth. It shows that you had a great growth. That should be a positive thing!

I love nostalgia. I can look for pictures online for hours. Pictures of things you remember from your childhood, places you´ve been to. It´s so much fun and I feel all warm inside.

Sometimes I find pictures of "thing I forgot I remember". Experiences are coming back to me. It´s like timetravelling. And it´s free!
I have a lot of good memories from my childhood, which I am both proud and grateful of.

When I was young I collected scented erasers. I loves the smell of them. I had one little green eraser pig, really cute. I had made a bed for him out of a matchbox filled with cotton. And I used to paint his little snout red and stamp prints on papers....
I wonder where all my scented erasers ae now. Maybe I handed the over to my younger sister in a weak point in time and she used them to erase. I have to call my mum and ask.




Then there was small round stickers with scents. Your scratched on them and they smelled. From chewinggum and ice cream to less that nice smells. You switched stickers with your friends and collected the in small books.
More nostalgia to the people!!


torsdag 7 mars 2013

Tre babynests söker baby


Ett mysigt babynest som är lätt att ta med sig, ha i sängen, på golvet eller i vagnen. Små barn tycker om att ligga inbäddade precis som när de låg i magen. Därför fungerar ett babynest så bra. Du kan själv justera hur mycket du drar ihop den.

200 kr/st




Först till kvarn!
malin@lunadsign.se