måndag 15 oktober 2018

Matadoren

I går kväll ville jag göra som matadoren i Tjuren Ferdinand och slita mitt hår och bara grina rakt ut.
Efter att ha haft en svår start att komma igång med illustrationerna till boken kom jag tillslut igång. Jag hade gjort ett klassrum, placerat in de färdiga barnen och skissade på två nya.

Jag satt nog i mer än två timmar och gnetade när plötsligt programmet bara la av. Och jag hade inte sparat på läääänge.
Medan jag startade om det mumlade jag om och om igen...gode gud gör så det är kvar, gode gud gör så att det är kvar....
Gick på recent files och höll andan. Tomt!
Allt mitt jobb var borta! Illustrator är inte som word som självsparar med jämna mellanrum. Nej nej, här hänger allt på den som sitter bakom skärmen. Jag hade inte gjort mitt jobb, jag var för inne i det jag gjorde i stunden.

Klockan var runt åtta på kvällen och jag tänkte att nu skiter jag i det här och går och lägger mig. Men skam den som ger sig.
Som tur var hade jag tagit några få skärmdumpar i början och den senaste fick ligga som mall för den nya bilden.


































Arbetet efter sista skärmdumpen hade kommit mycket längre, en figur var klar och den andra långt gången.

Ikväll ska jag spara, spara, spara!!

söndag 14 oktober 2018

Nystädat

Söndag och nystädat hem! Fy tusan så skönt att börja veckan på noll.
Jag tänkte sätta mig och lyssna på en ljudbok och fortsätta rita till boken. Jag kom av mig och tappade lite fokus och nu känns det lite svårt att komma igång igen.

Jag har även slutfört lite nya figurer så lagret inför julmarknaden är utökat.




lördag 13 oktober 2018

Fantastisk fantasi

Jag har hört att det är många som tycker att det inte finns något mer ointressant än att höra någon annan dela med sig av nattens drömmar.
Själv är jag så fascinerad av detta "fenomen", alltså drömmar. Varför drömmer vi? Vad vill drömmarna säga? Finns det nån dold mening i det vi drömmer - något som ska hjälpa mig eller få mig att inse något?
Jag har varit på några drömföreläsningar och det är ett väldigt intressant ämne.

Jag drömmer oerhört mycket, och väldigt detaljerat. Miljöerna är som hämtade ut fantasyfilmen och jag kan förundras över hur jag kan drömma sånt som jag drömmer.
Men drömmar är svåra att beskriva för andra, ofta blir det hackigt och osammanhängande och det känns inte alltid som att man har bilden klar för sig.
Jag önskar verkligen att jag kunde dela med mig av de oerhört häftiga miljöer och händelser som utspelar sig i min hjärna om nätterna.


Kanske kan man säga att drömma är ett av mina intressen.

Den senaste veckan ha vi läst om hjärnan i skolan. Tänk vad betydelsefull den är, och vad den kan göra. Både hjälpa och stjälpa.
Att lite grå och vit substans kan innehålla så mycket!

torsdag 11 oktober 2018

Same thinking - same result

Under lång tid, jag vet faktiskt inte om det är under hela mitt liv, har jag känt att jag inte kan göra saker lika bra som alla andra.
Av den anledningen har jag varit rädd för att testa, utmana mig själv eftersom jag inte vill misslyckas.
Om någon säger något bra om mig eller något jag har gjort så har jag svårt att ta den komplimangen. Jag blir både glad och generad. Tacksam. I samma sekund tänker jag att det är något de bara säger för att vara snäll.

Om man inte testar kan man aldrig misslyckas, men man kan inte heller lyckas. Min mamma har alltid bankat in att man inte ska vara rädd för att fråga. Hon har definitivt inte den spärren som jag har.
Det värsta är att jag hellre låter bli att fråga för att inte verka korkad. Men hur korkat är inte det!
Jag tror att många med mig känner samma sak - man vill inte visa att man inte förstår. Istället sitter man där, ler och nickar, låtsas som att allt är solklart. Idioti!

Jag har inte trott att jag kunde studera. Dels för att jag av erfarenhet vet att jag är väldigt splittrad som person och har svårt att hålla mig till ämnet. Och då sedan läsa på distans.....oh my god! Det skulle jag aldrig klara av.
Jag vill jobba med kreativa saker. Jag vill inte ha några krav. Jag vill inte bekymra mig om pengar. Jag vill inte ha deadlines. Jag vill kunna göra som jag vill. Jag vill bestämma över mig själv.

I det verkliga livet funkar inte det. Det förstår jag. Tiden vi har på jorden är begränsad och varje dag som går utan att jag/vi tar tag i det är en dag som går förlorad.
Jag var trött på mitt jobb, jag var trött på att få skäll, jag var trött på människor, jag var trött på mina arbetsuppgifter. Det sög musten och engagemanget ur mig. Jag kände att om jag inte tar tag i det nu så blir jag kvar här resten av mitt liv.
Så...jag slängde in en ansökan på vinst och förlust. Jag visste inte om jag egentligen ville det här men jag tog mig vidare till ansökningsprovet. Jag gjorde det och klarade av det. Kanske var det för att jag inte hade så stora förhoppningar.
Det slutade med att jag blev antagen till utbildningen. Jag ringde till min mamma och grät. Jag var så lättad, och kanske var det då jag insåg att jag verkligen ville det här.

Men att studera...det var ju något jag aldrig skulle klara av. Men, nu har det gått snart två månader och jag kämpar på. Det är ingen dans på rosor. Absolut inte!
En kurs är avklarad, en kurs jag avskydde men som jag trots allt tog mig igenom. Jag har klarat alla uppgifter och väntar nu på slutbetyget i det.
Idag fick jag tillbaka min sista inlämningsuppgift i ämnet. Det vara bara positiv respons, med ett litet litet minus för ett extra kommatecken som jag  att in. (Vem bryr sig!)

Jag kanske kan det här i alla fall. Jag kanske inte är så korkad som jag trodde! Men oron när jag känner att jag förstår är lömsk. Hela tiden sitter den där lilla djävulen på min axel och viskar....förstår du verkligen, kan du verkligen ha gjort rätt. När det går för lätt blir jag osäker på om jag verkligen förstått vad det handlar om.



Jag tänker i alla fall sluta lyssna på den där lilla elaka rösten, de flesta dagarna.
Jag ska fan i mig fixa det här!

tisdag 9 oktober 2018

Granjäveln ska upp

När jag flyttade ht till Umeå gav jag bort den jättefina julgranen jag hade med mig, till mina föräldrar. Den var jättefin, väldigt äkta för att vara fejk. Men jag ville börja på nytt, ville välja gran själv.
Och det gjorde jag! Jag trotsade alla regler och köpte en vit pärlemor-gran. En som gnistrar!

Jag har allltid älskat julen. Det är något speciellt och magiskt med det, men de sista åren innan jag flyttade hit var det förknippat med så mycket ångest och jobbiga känslor att magin försvann.
Det blir självklar aldrig så magiskt som det var när man var liten, men jag vill ändå ha det så mysigt som det går - i vuxna mått mätta.

Första året här mådde jag ganska si och så. Jag var inte hemma speciellt mycket utan flydde känslorna och tankarna genom att helt enkelt flytta in hos en vän. Men jul är jul och granen ska upp. Så upp kom den, utan något vidare engagemang.
Jag är en person som är svag för riktiga filmjular à la Disney, med färgade lampor i granen. Problemet var att sladdarna till min julbelysning var svarta och granen vit. Ingen vacker kombination!
Nåväl, som jag sa var jag inte speciellt engagerad - granen kom upp, stod där i sin ensamhet och packades ner.

Förra året - granen kom inte ens in i lägenheten trots den nya ljusslingan jag investerat i. Tankarna på att faktiskt fira jul utomlands i värmen kom över mig - något som jag aldrig trodde jag skulle kunna känna. Dock var jag hemma, firade med familjen om än den där riktiga julkänslan inte riktigt infann sig.

Idag är det.....


...jajemen, 76 dagar kvar till julafton. I år ska granjäveln upp, med ljusslinga å allt!
Det är bra att ha satt ett mål i livet! Eller hur?!

måndag 8 oktober 2018

Näsan ovan ytan

De veckor då jag är i Luleå har jag otroligt svårt att få ihop vilken dag som är vilken. Jag kommer hem på tisdagkvällen och i min värld är det då måndag på onsdagen. Det blir liksom fel resten av veckan.
I gruppen turas vi om att ha "depp-dagar" när allt känns tungt Idag var det Ninas dag och jag har försökt få henne att inse att det är helt okej att känna att saker känns tunga vissa dagar. Jag är definitivt inte på topp varje dag. Men så länge vi inte har våra dåliga dagar samtidigt är det i iallafall någon av oss som håller näsan ovan vattenytan.


Jag försöker komma på nåt nytt att skriva om men förutom skolan är det inte så himla mycket man hinner med.

* Jag har varit på gym -  en gång. Det var rätt okej.
* Jag har börjat se Chesapeake Shores - en mycket bra serie
* Jag har tvättat sängkläderna - ska bädda rent ikväll - underbart!
* Det har snöat en gång - och smält bort.
* Avslutat hos sjukgymnasten med axeln och hoppas härmed att bli skickad vidare till ortopeden.
* Spelat Skip-Boo med min mamma, 3 gånger - lät henne vinna alla tre.
* Köpt vitaminer för 400 spänn - viktigt att få i sig!
* Sytt lite inför julmarknaden - betalade in för marknadsplatsen förra veckan.
* Har fått nackspärr på höger sida - önskar jag kunde knäcka till det själv.
* Klippt några klor på Kiwi - de är som nålar

Ja, det var väl i princip det jag gjort utöver studierna....så då är ni uppdaterade!




måndag 1 oktober 2018

Tandtroll

Funderar på om jag kanske ska sy upp lite tandtroll till julmarknaden. Det var länge sedan och alltid skrämmer det nån liten unge till att borsta tänderna!