fredag 22 september 2017

Inspiration och maktlöshet

Jag fascineras av havet. Jag drömmer om att sitta på en klippa i blåsten och titta ut på kraften i vågorna som slår in över stranden.


Jag får alltid inspiration och energi av havet. Men jag har också varit väldigt rädd för det, efter en händelse när jag var i 5 årsåldern.
Det var på en resa mellan Köpenhamn och Malmö i storm. Jag grinade hela vägen över och min mamma försökte vagga mig och sjunga "En sjöman älskar havets våg" medan det flög omkring saker i båten och folk skrek när det tippade åt än det ena och än det andra hållet.
Efter den resan vågade jag mig knappt ut i morfars roddbåt på sjön en stilla sommarkväll.

Jag har fortfarande respekt för havet och kan tycka att det är grymt obehagligt att vara ute på oroligt vatten. Men skräcken jag kände då har släppt.

Sitta på stranden, på säker mark, och titta på det mäktiga skådespelet är en helt annan sak.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!