onsdag 4 januari 2012

Årets första inlägg

Då är julen och nyåret till ända. Som vanligt kliar det i fingrarna efter att få plocka bort julen (hur mycket jag än älskar den). Få upp vårgardiner, vädra, skura med såpa och köpa tulpaner. Jag har inte tagit tag i detta än eftersom vi har haft gäster nonstop sen innan jul. De byter av varandra i dörren i princip. Just nu är Mats son Victor här med sin flickvän.
Så när de åkt då åker även julen.
Min familj har varit här under julen. Det har varit mysigt. Lite jobbigt med Mats brutna ben eftersom han inte han göra så mycket. Min syster har sprungit och kräkts stup i ett. Hon har varken magsjuka eller ätstörningar. Hon är bara lite gravid. Yes, jag ska bli världens bästa moster igen!

På julafton hade vi besök av både Smurfan och tomten. M jobbade sig genom ett berg av klappar och var väldans nöjd med alla smurfhus, bilbanor och klistermärken.





Tillsammans fick vi i familjen en gemensam present som jag och alla andra längtar mycket efter. Vi ska åka tillbaka till Spanien dit vi senast var när jag tog studenten och Tove fyllde 10 år. Så det är dags nu! Eller det blir ju nästa vår, inte nu i maj för då är Tove så tjock....(OBS!!! gravidtjock)


Min mamma hade gett oss olika pusselbitar som vi gemensamt skulle bygga ihop till lösningen på presenten - en karta över Spanien.

Tack så himla mycket! M är dock lite orolig för att vi ska glömma bort" att vi ska åka.



På juldagen ropade M att det var några konstiga fåglar utanför fönstret.

- Kom och titta Tim!
Tim hade inte tid för han satte just då ihop hennes bilbana.
- Hur ser de ut, frågade jag.
- De är stora, har tjock mage, stora fötter, de är prickiga och har vingar, eller nä förresten, de har inga vingar, berättade hon.
Vad är det hon ser för nåt egentligen?
Jag gick för att titta.



Rapphöns, vad fasen! De spankulerade runt på gården och jag ropade in Pälsen och lockade med godis för att hon inte skulle ge sig på dem.
Ivrigt berättade jag för min pappa och Mats, när de kom hem från stan, vad vi minsann sett!
Jaha, tyckte min pappa, vi såg en död hermelin unge på bron. Men åh, jäkla katter......en liten hermelin....så söt, men sååå död!

Nyåret kom. Madde, Robert, Liv och Evelina var här. Barnen åkte hem till mormor och morfar på kvällen och Madde blev nostalgisk över en liten vinflaska jag köpt enbart till henne, Blue Nun!





Vid tolvslaget skickade vi iväg tre röda hjärtballonger. Det var sååå fint och alldeles vindstilla.
Och vad kunde passa bättre än hjärtballonger en dag som denna. För tidigare på kvällen gick Mats ner på knä, trots sitt brutna ben, och frågade om jag ville gifta mig med honom.
Gissa vad jag svarade?!!


2 kommentarer:

  1. Men vad roligt! Grattis till en bebis i släkten och till er förlovning! Låter som en härlig julledighet.

    SvaraRadera
  2. Men åh, GRATTIS!!! Gud va skoj <3
    Kramar från Kalix!

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!