fredag 10 juli 2020

Ödet gör som ödet vill

Min mamma sa det, och jag hade själv tänkt tanken. Det är ödet som tycker att jag ska tagga ner och ta det lite lugnt. Eftersom jag inte tycktes förstå det på något annat sätt, trots feber, trötthet, död blick, krämpor osv. så det fick bli ett brutet ben. Nu kan jag inte göra något alls!

Jag/vi har så många projekt igång hemma. Projekt som egentligen inte skulle bli av i år men ändå blev. Vi har/håller på med dränering, måla huset, bygga veranda, åka med skräp, anlägga gräsmatta och allt annat som kommer med byggnationer. Hela tiden har jag tänkt att nästa sommar kan vi bara njuta, då är allt klart. Dessutom var ju tanken att jag skulle jobba hela sommaren så det skulle inte bli några semesterresor (samt att det är coronatider).

Jag nämnde för min mamma att jag hade planer på att fixa Eriks rum. Byta till en större säng och göra det mer praktiskt. Hon tyckte att det inte var nån panik, byt säng men vänta med renovering var hennes åsikt. Mmmmm....sa jag och tänkte, det hon inte vet mår hon inte dåligt över.

Ett "vackert" doftkrus med lavendel

Så när det började lugna ner sig lite på byggfronten utomhus kände jag inte att "åh vad skönt, nu kan jag ta det lugnt", nä jag gick upp på övervåningen och slet ut allt från Eriks rum. Skar bort tapetskarvar och spacklade. Dagen efter tänkte jag måla.
Det blev inte så, för på kvällen ramlade jag och så sket sig allt.

Innan vi åkte till Umeå i tisdags åkte vi förbi hemma hos mig för att packa ihop lite grejer. Jag tog mig inte ens från uppfarten så jag fick skriva ner allt jag skulle ha med mig och min mamma och pappa packade.
Jag skulle ha med min mina glasögon men visste inte vart de låg. När vi kommit hem till mina föräldrar berättade min pappa att han hade hittat glasögonen uppe i Eriks rum.
"Håller du på att måla?" frågade han.
Shit, tänkte jag och min mammas huvud vände sig mot mig lika snabbt som en orm. Hon bara skakade på huvudet och menade att det här med benet verkligen var ödet som ville styra in mig på en lugnare väg.

Min samling av hjälpmedel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!