Om att skratta åt sig själv

Jag satt och jobbade med två beställningar igår kväll och kollade undertiden på Youtube. Det är som att det här året har gjort att vissa saker känns viktigare än andra - de bra stunderna i livet är viktiga att komma ihåg och glädjas åt och jag försöker tanka dessa minnen.

När jag satt och letade saker att se hittade jag klipp från en film jag var med i. Måste säga att även om jag inte tänkt på den perioden i mitt liv på länge nu så kommer så mycket tillbaka när jag ser dessa klipp och människorna i dem. Det var nog en av de roligaste perioderna i mitt liv.

Något som var tänkt som en sak blev något helt annat. Jag hade flyttat från Skellefteå där jag trivdes enormt bra, hoppat av en utbildning och hade inget speciellt för mig. Min mamma såg en annons i tidningen om att de sökte folk till en filminspelning.
Eftersom jag jobbat med det tidigare och ville jobba med film ringde jag upp personerna och fick komma på intervju.
Jag sökte som "vad som helst bakom kameran". Jag fick spela den kvinnliga huvudrollen.

Jag satt och kände mig så glad och varm inombords igår när jag såg bloopersklippen. Jag minns precis hur det var. Mycket sena kvällar och nätter. Övertrötta och ibland less på allt och varandra bröt vi ihop gång på gång i skrattanfall.

Med den här filmen fick jag chans att utmana mina "rädslor" i att stå upp och prata inför folk. Vi föreläste med vår film på filmfestivaler i Kiruna, Malmö, Trollhättan, Marsstrand, Övik och Umeå.
Jag kommer ihåg hur jäkla nervös jag var inför att stå på scenen inför en fullsatt salong och berätta i en timmes tid hur vi gjort filmen.
Men det gav mig så mycket glädje och erfarenhet. Det var som sagt en av de roligaste tiderna i mitt liv!
Det gäller att ta vara på guldkornen!