lördag 16 juni 2012

Budapest del 4

Den här typen av glassutformning hade vi aldrig sett tidigare. Eftersom jag är glassoman testade vi givetvis den. Men jag blev lite besviken, den var ganska isig i smaken. Men det blev ett plus i kanten för det roliga utseendet.






































































Sir Lancelot var en restaurang i medeltida stil. Maten kom på stora fat som man åt från med händerna. När man gick därifrån var magen fykantig och man kände sig allt annat än lagom mätt.






































Mats var djupt intresserad av säkerhetsvakterna som satt och iakttog någon av gästerna. Vem vet vi inte. Men tydligen var det någon stor politiker. Uppe på gatan var det massor av polisbilar, folk som övervakade och kontrollerade. Mats gick fram till en polisbil för att höra vad som pågick. Han sa att han var en poliskollega från Sverige och blev genast informerad om att det var en känd ungersk politiker som satt nere i källaren och smaskade mat med händerna.


















House of terror öppnades den 24:e februari 2002 och visar på historien kring de två terrorregimer Tyskland och Sovjet som tydligt präglat staden. Denna byggnad är framstående och elegant, men bakom denna charm döljer sig ett hemskt inre.



















































Byggnaden har utgjort såväl tortyrkammare som förhörsrum för både nazisternas och kommunisternas hemliga polis. I byggnaden har människor fängslats fram till 1989 och de drabbade var personer som inte gav vika för kommunistregimen. De ryska frigörarna, som hjälpte landet bli kvitt nazisterna, stannade kvar och fortsatta att prägla staden i stor utsträckning.



















































Bokstäverna som hänger ut från taket bildar ordet terror och påvisar just den terror befolkningen fick utstå i runt 50 år. Fängelseceller finns att besöka, bland annat kan man besöka i Raoul Wallenbergs fängelsecell. Man fick även gå in i tortyrkammaren, som är rum som bär oerhörda hemskheter med sig och som likt resten av byggnaden tagit livet av åtskilliga människor.




















Man fick inte fota där inne men jag gjorde det i smyg, tills en bastant kvinna la handen på min axel och sa med basröst: NO PHOTO!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!