Det är svårt men det funkar

Det är svårt att klara sig med bara en arm. Det funkar men allt tar så mycket längre tid. Vissa saker känns snudd på omöjliga.

Hur gör jag t.ex. för att tvätta min vänstra, friska arm? Får fundera ut någon lösning på det problemet. Be någon om hjälp kan ju vara ett tips kanske.

Det blåser och stormar idag så jag misstänker att jag och min onda arm tillbringar dagen ihop i soffan.

Och för er som undrar, 107 dagar kvar till jul!

Jag kan tala om för er att på Formexmässan var det massor med julgrejer som visades, så det är inte alls så långt bort som vissa vill få en att tro.

Min vardagshjälte

I Gokväll i lördags fick min mamma frågan vad en vardagshjälte är.



Mitt svar är min mamma. Hon har alltid ställt upp för mig. I alla lägen, små som stora. Tack!

Hur gick det för mig idag då?
Jag sitter här med armen i högläge. Den värker och är så svullen att jag inte har några knogar. Försöker skriva med den vänstra handen, enbart. Det är svårt.
Operationen gick inte riktigt som förväntat. Planen var att de skulle ta bort cystan och packa hålrummet med ben. Men så upptäckte min läkare att jag hade ligamentskador också. Så han valde att låta bli att göra något nu. Vi ska diskutera hur vi ska gå vidare, och i så fall åtgärda båda problemen i samma operation.
När vet jag inte riktigt, detta måste få läka ihop först.
Det hade varit skönt om allt hade åtgärdats idag, men nu slapp jag i allafall gips och det innebär att jag borde kunna sy lite inom några dagar.

Juliet

Efter 4 dagar i Stockholm är jag nu tillbaka i lugnet. Det har varit roligt men intensivt.

Det är skönt att få tanka in lite nya intryck, få nya idéer och fundera på innehållet i gårdsbutiken. Vi tillbringae torsdag och söndag på FORMEX mässan i Älvsjö. Jag visste att det skulle vara stort, men så stort och så mycket som det var hade jag inte en tanke på.

Vi har plockat kataloger tills vi kroknade, provsmakat olika delikatesser, diskuterat idéer och gått omkring tills fötterna protesterade.

På fredagen tog vi oss till den ena Julietbutiken, på Hornsgatan 48.

En riktigt färgglad butik

Där fick jag se mina figurer "live" i butiken. De stod i skyltfönstret och hängde inne i butiken.

Ibland behöver man få se det för att fatta att det är på riktigt.

Vi träffade Stina Kempe som äger Juliet och hann prata lite med henne mellan alla kunder som kom och gick.

Jag längtar efter att sy fler figurer nu. Men idag ska jag göra lappar till en leverans och det tar ett tag. Så det blir att sitta vid datorn och trixa lite.

Ute blåser det och jag ser inte en människa.....åh, vad livet på landet är skönt jämfört med storstan.

Ikväll blir det en underbar skrubbning med all-bakterie-dödande medel och imorgon ska jag till sjukan för justering.

Underbara ledighet

Imorgon börjar Formex mässan och håller på till på söndag. Jag tror det blir att vi åker dit på fredag. Får se till att jag har bekväma skor, ett tomt minneskort i kameran, penna och block, något ätbart för krissituationer (så som när blodsockret helt plötsligt förvandlar mig till en drake).
Jag har längtat efter att få åka dit och nu är det äntligen dax.

Jag har dessutom slutfört en massa figurer som ska åka med mig ner till Stockholm och flytta in på Juliet. Det ska bli roligt att få titta in på deras butik och se "where the magic happens".

Fick ett telefonsamtal igår om att jag ska opereras på tisdag. Det kom som en chock och en käftsmäll. Jag har väntat hela sommaren och när jag äntigen får besked så visar det sig att det ska ske nästa vecka. My god!

Samma funderingar som förra gången, hur kommer det att kännas, vad kommer jag kunna göra?

Ett steg närmare förverkligande

Häromdagen fick jag en jätteorder från Juliet i Stockholm.

Det finns bara ett ord som beskriver det: WOW!

Jag har en del färdiga redan så jag tror inte det ska vara några problem, men det blir en chock när det kommer en så stor beställning på en gång.

Tack Stina på Juliet för att du vågade satsa på mina figurer! Ska försöka hinna titta in hos dig när jag är nere på FORMEX mässan.

Några hårdsmälta minimuffins som så småningom ska bli magneter.

Igår var Kuriren här och gjorde ett reportage med mig. Det kommer eventuellt i tidningen den 10 september om inget oförutsett inträffar.

Jag har anmält mig till Hantverksdagarna i Arcushallen som kommer vara den 4-6 november. Det ser jag fram emot. Det var oerhört roligt förra året.

Idag var en tekniker från Telia här och kopplade in en till telefonlinje som kommer gå till den blivade butiken. Oj, en investering som gör det hela lite mer verkligt. Det ska bli en butik....på riktigt!

Nu kan jag slutföra visitkorten jag påbörjat på Vistaprint. Var ju tvungen att vänta och se så allt skulle gå vägen innan jag trycker telefonnumret på papper.

Det räcker inte med en katt

Tillbringade över en timme idag med att ringa Telia. Det känns som en riktigt bra investering av en hel timme av min dag. Ja, jag är sarkastisk om ni inte förstod det.

Det enda jag ville var att få beställa en till linje, med ett nytt nummer. Få veta vilket telefonnummer jag skulle få...och så var det klart.

Men inte då. Jag kopplades mellan den ena med den tredje och kände hur tålamodet började tryta. Alltså Telia....här kommer en känga - vad faan håller ni på med?

Nåja, efter mycket om och men fick jag ett telefonnummer. Teknikern kommer på fredag.

Jag håller på att försöka pressa in alla tusen miljoner grejer som jag har påbörjade och liggande i lediga garderober mm.

Kuriren kommer hit imorgon kl 10 för att göra ett reportage. Då vill man inte skylta med att man bor i ett råttbo större delen av tiden. Jag kommer låtsas att det alltid är så undanplockat och fint.

Har även skrivit ett långt mail till sjukhuset i Piteå. Febern är tillbaka och jag är så LESS på att må så här, ha lite energi och vara alldeles slut i kroppen. Hitta felet, och snälla åtgärda det snarast.

Nu ska jag ta undan et sista av sakerna och sen tror jag att jag ska belöna mig med ett bad. Det var hundra år sedan jag badade. Jag duschar dock varje dag. Bara för att jag bor i ett råttbo är jag ingen sunkig typ.

Tror du Tommy Hilfiger vill ha den?

Denna figur fick ett nytt hem när jag var i Umeå. Han flyttade in hos min systers grannar. Mannen i bakgrunden är min pappa.

Jag älskar verkligen att titta på diabilder. När vi var hos mina föräldrar satt vi en kväll och tittade på minnen från förr. Åh du härliga nostalgi.

På den här bilden sitter jag på bordet och ser på när min mamma sydde. Tänk att nu är det jag som sitter där och syr. Kanske satt jag och tog in allting där, processade det i si så där 32 år innan jag kom på att jag också ville sitta så där.

Däremot verkar min mamma ha varit mer ordningsam av sig....det är lite rörigt runt min arbetsplats.

Ser ni på väggarna, äggkartonger som anslagstavlor. Kanske jag skulle anamma det här hemma.

Slutligen vill jag bjuda på denna bild som jag fotade av från datorn.

Jaha tänker ni.....John Lennon. Säkert är bilden körd i Photoshop eller något för att få det där naggade utseendet.

Faktum är att det är en släkting till mig i USA som har gjort den här bilden. Jag vet inte exakta måtten men de är en ganska stor tavla.

Vill ni veta varför den är så himla häftig? Jo, han har målat den med fingeravtryck. Och som om inte det var tillräckligt coolt......Tommy Hilfiger har köpt den.

Åhhh.....det är så himla coolt!

Nu är det inte länge kvar till FORMEX!!!!