En pinne, en tråd och en liten krok

Jag har aldrig riktigt förstått mig på nöjet med att fiska. Rofylldheten när man sitter med ett spö och ser ett flöte guppa upp och ner i vattnet och spänningen i väntan på nappet kan jag förstå.
Men att sätta på en mask på en krok och behöva ta loss en eventuell fisk och sedan döda den - nä, där går gränsen.
Jag tyckte att det var mysigt att åka ut i ekan på sjön hos mormor på kvällarna när det var stilla och man såg insekterna springa på vattnet. Men jag var mer intresserad av att samla små grodor och plocka näckrosor än att fiska.

I morse när jag kom ner till bryggan var det dagg i spindelnätet som spindeln hade vävt längst ut på spöet. Det var vackert. Alldeles för vackert för att förstöras.

Mats testade att kasta lite med ett kastspö och jag inspekterade lådan med fiskedrag. Det finns mycket fint och jag kan förstå att fiskarna fastnar för allt vackert och glittrande.