I min leksakslåda

Som så mycket annat så kommer saker på modet igen. Så är det med kläder. Kanske är de i andra material och färger, men snittet är likadant och det väcker en massa minnen hos oss nostalgiker.
Många av sakerna som jag hade som liten hade sedan min lillasyster. Och så plockades det fram av sådant vi hade sparat när hennes dotter började kunna leka med sakerna. Så vissa leksaker har jag haft med mig som ett vardagligt inslag under många år.

Den första grej som jag köpte till min syster, av egna pengar, var en Lady Lovelylocks docka. Den fick hon i julklapp och ingen visste att jag köpt den.
Min mamma blev chockad för den var så dyr. Jag tror att den kostade närmare 200 kr och det var väl alla pengar jag hade. Ett av pixiedjuren (de gröna och rosa på bilden) hittade jag i leklådan hos mina föräldrar nu i helgen.

Ofta gick jag omkring på Lekvaruhuset och tittade på alla Barbie och Sindydockor som jag ville ha. När jag var mindre hade jag mest Sindydockor men de var ju inte lika populära som Barbie.

Jag kommer ihåg när det började komma dockor med klänningar som hade självlysande stjärnor och liknande. Som man ville ha!

Rockstars hette en samling Barbiedockor. De var poppiga, färgglada och hade med mikrofoner. Jag hade aldrig ägt en Kendocka och önskade mig Derek (killen till vänster i bild).

Det var precis i slutet på min Barbie-era. Jag fick honom men lekte inte så mycket med Barbie efter det.

My little Pony var jag egentligen för gammal för när de kom men jag tyckte att de var så söta. Så jag hade en bara som prydnad. Den hade jag och min syster en diskussion om i helgen. Hon påstod att det var hennes och jag hävdade att den faktiskt var min!

Dessa hästar har ju fått ett otroligt uppsving de senaste åren och de finns i alla möjliga olika format och storlekar.

Lyskompisar, det hade jag ingen men jag kommer ihåg att min syrra hade en. De lyste i mörkret. Jag har alltid varit svag för neon och självlysande saker.

Smurfar har också varit populära nyligen, och är väl det fortfarande tack vare smurf-filmen som kom för något år sedan. Då fick den yngre generationen upp ögonen för de små blå figurerna.

Jag träffade på dem när jag var liten. Jag hade ingen själv men min bästis Magda hade massor. Och hon hade även svamphusen. Eftersom hon var några år äldre än mig hoppades jag på att få ärva dem när hon vuxit ifrån dem. Det hände aldrig - och jag tror att jag var lite sur för det! (samma gällde Barbie husbilen)

Jag hade istället för smurfar dessa små monchichi´s. Appropå Monchichi´s så har även de kommit tillbaka. Jag bar alltid med mig en Monchichi i svansen på dagis. Monami hette de som kunde blunda med ögonen. Givetvis hade jag sådana med. Undra om de finns kvar....

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Things get popular over and over again. Like clothes. Maybe new colours and materials but the same look. Keeps us nostalgics alive!
A lot of the toys I had as a child my younger sister took over. And the toys we saved her daughter plays with now. So many things I´ve had as a regular ingredient to my life.

The first toy I bought to my sister was a Lady Lovelylocks doll. I gave it to her as a Christmasgift. I bought it with my savings without anyone knowing. It was pretty expensive and I probably used all my money.
One of the pixielocks (green and pink on the picture) I found in the toychest at my parents last weekend.

I often walked the isle in the toystore dreaming about all the Barbie- and Sindydolls I wanted. I mostly had Sindydolls and they were´nt as popular as Barbie.
I remember the time when the dolls with dresses that glowed in the dark came.I soo wanted one!

There was a collection of Barbies called Rockstars. Really cool, colourful and with microphones. I had never owned a Ken doll and I wanted the Derek Rockstar doll (to the left in the picture)

This was the last days of my Barbie era. I got a Derek but I never played with him.

I was to old fot My little Pony when they came along but they were so cute I had to get one just for decoration. My sister and I had a discussion last weekend where she claimed the pony was hers and I said it actually was mine.

These ponies had a boom the last years and now you´ll find them i all kind of shapes and sizes.

I´ve always had a thing for neoncolours and stuff that glows in the dark. 

Smurfs is popular again. Probably thanks to the movie that came out a few years ago.

I loved the smurfs when I was young. My best friend Magda had many smurfs and even the smufhouses. She was a couple of years older than me so I had high hopes that I could inherit them when she "grew out" of them. Never happened and I was really dissapoined.

Insted of Smurfs I had the small Monchichimonkeys. The Monchichi´s are back. I always carried my Monchichi in the tail. There was another kin of monkey, Monami, which could close their eyes. 

I wonder if my Monchichi´s are kept in a box somewhere...