På väg till Tyskland

Dessa figurer packades och skickades till Tyskland igår! Hoppas att mottagaren blir nöjd!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yesterday these Luna´s were sent to Germany. I hope the recipient will be satisfied!

Kontraster i livet

Klockan är 07,55 och jag pratade nyss med min sambo. Han ringde från andra sidan jordklotet - nästan.
Han berättade om den överdådiga lyx, om limousiner, betjänter, värme och storslagenhet. Han sa att han känner sig som James Bond.
Han befinner sig i Bangkok med en kompis.
Han stod på balkongen på 22 våningen, i värmen, och pratade med mig.
- Jag har aldrig varit med om något liknande, skrattar han.

Själv tittade jag ut över de snöklädda vidderna och försökte att inte drunkna i avundsjukans våg som slog över mig.
Någon gång, någon gång ska det vara jag som står där!!

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
It´s 7,55 am and I just talked to my fiancée in the phone. He called from the other side of the world - almost.
He told me about the extravagant luxury, the limousines, the servants, the warm weather and the grandiosity. He said that he felt like James Bond.
He´s in Bangkok with his friend Stefan. 
He was standing on the balcony on the 22 nd floor, in the heat, talking to me.
- I´ve never seen anything like this, he said laughing.

I looked out on the snow and tried not to drown in the big wave of jelousy that hit me.
Some day, some day I will be standing there!

Nu börjar det planeras

Nu är vi inne på är 2013, det året jag ska gifta mig.
Jag har alltid velat, längtat, hoppats men varit osäker på om det någonsin skulle hända.
På nyårsafton hade jag varit förlovad i ett år och på nyår smäller det. Vilken dag kunde passa bättre!

Nu har vi börjat spara, öppnat ett sparkonto och det känns mer verkligt än tidigare!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
It´s 2013, the year I´m getting married!
I always wanted to, longing, hoping but I´ve never been sure it actually would happen.

This new year we celebrated one year as engaged, and on new years it will happen! Couldn´t be a better day for it!

We´ve started saving money, opened a savingsaccount and it feels more real that ever!

Nu kom jag på det!!!

Det finns ju redan tumvantar, fingervantar, fingervantar utan fingrar.....
Nu har jag uppfunnit fingret utan vante!

Vem vill ha ett par????

Taking chances

Jag har pratat om att man ska våga ta chansen när den kommer. Man vet aldrig vad det leder till i framtiden. Om inte annat så får man lite nya intryck och förhoppningsvis lär man sig något.

Igår var dagen då jag fick ett erbjudande. Ett väldigt spännande sådant. Det första jag tänker är WOW, vilken grej! Det vill jag göra!

I nästa andetag slår fegisen inom mig till.....nääää, jag kommer inte klara det!

Så vad gör jag? Ska jag våga ta chansen som jag och många andra pratar om, eller ska fegisen segra och jag fortsätter på samma stig som tidigare, och fortsätter hoppas att någon gång få en chans till något?

Jag är en ganska komplicerad person. Jag är oerhört rädd för att misslyckas. Så pass rädd att jag hellre/oftast låter bli att prova saker/göra saker för att inte misslyckas.

När jag jobbar med mina Lunafigurer så ser folk vad de får för pengarna. De kan välja om de tycker det är värt det eller inte.

Men när man anlitas att göra ett jobb och inte kan visa upp det färdiga resultatet förrän det är för sent att göra om, då blir det genast lite värre.

Jag vill inte förstöra för någon. Men jag vet innerst inne att detta är en "piece of cake"

Ska fundera lite på hur jag ska göra....måste peppa mig själv lite!

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I´ve been talking about taking chances. You´ll never know where it leads you. The only thing you know for sure is that it gives you new impressions and hopefully you´ll learn something new.

Yesterday was the day when I got the chance. An offer (I can´t refuse....) A really exciting one. The first thing I thought was, WOW! I want to do this.

And then the coward came along....I´m going to mess up Can´t do it....

So what do I do? Do I dare to take the chance or wil the coward inside me win?

I´m a complicated person. I´m so afraid of failing that most of the times I don´t do the things I want.  

When I´m working with my Luna´s people see what they get. They can choose if they think it´s worth the money,

But when you´re hired to do a job and can´t show the resut until it´s done, and it´s inpossible to make it again....it´s worse.

I don´t want to let anybody down. But deep down inside I know this is "a piece of cake".

I´m going to give it some more thought.......

Hämnden är ljuv!

En midsommarafton för ett antal år sedan fick jag en vackert inslagen present av min syster. Jag blev väldans glad, men borde ha förstått att nåt var skumt. Kanske borde jag ha sett det på hennes förväntansfulla min.
Nåväl, jag är inte den som tror sånt om folk utan jag tänkte att det var väl nåt fint hon ville ge mig som en kärleksförklaring.
Men när jag öppnar paketet så känner jag en lukt.....av....fisk....
Hon hade trätt ett halsband av räkhuvuden! Så fruktansvärt äckligt!!!!

Efter att jag grunnat i många år nu så kom jag äntligen på den ultimata hämnden.

Eftersom vi firade julafton på juldagen i år så hade min syster kommit på att vi skulle köpa en present var för 60 kr som vi sedan skulle spela tärning om på julafton.
En roligt om än lite långdragen julklappsutdelning.
Naturligtvis innehöll mitt paket nåt äckligt! Ett par klubbor med insekter i. Gaaah! Denna gång var det dock min pappa som köpt det.

Dessa klubbor ville jag inte befatta mig med, ännu mindre smaka.
Men M ville att vi skulle sätta klubborna i vatten så att insekterna blev befriade.
Sagt och gjort.

Vi lyckades få många förfärade och förundrande kommentarer på facebook och instagram när bilderna på odjuren lades ut och vi skrev att vi hittat dessa hemma. Men som ni förstår nu så var inte fallet!

Dessa äckliga små kryp la M i morfars snusdosa, som hämnd för att han hade räckt ut tungan till henne. Vi väntade och väntade på att han skulle ta en snus och till sist, när vi nästan gett upp hördes det en hel rad svordomar.

När hon sedan skulle åka hem till Umeå så ville hon givetvis ha med en liten gåva till sin kära mor!
Självklart sa jag och gjorde ett fint paket! He he he!!!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
A midsummer eve a few years ago my sister gave me a beautiful gift. At least that´s what I thought. 
But when I opened it she´d made me a necklace of prawnheads. Totally disgusting!
I promised I would get my revenge....some day.
So after a couple of years I found the ultimate revenge.

Since we celebrated christmas on christmas day this year we gave each other a small gift for 60 SEK on christmas eve. I got some disgusting lollipops with insects in, from my dad. I didn´t want them!

So M came up with the idea that we should put them in a glass of water and release the insects. 
We got many comments on both facebook and instagram when we commented that we found them in our house.

And when M was going back to Umeå she wanted to bring a small gift for her mother. Of course I said and made a really nice gift! He he he

Bättre sent än aldrig

Jag bjuder på några bilder från vårt nyår:

När vi hade fin-dukat la vi Pälsen nedanför som vakt (hon väntar inte kattungar!!)

Vi spelade PartyMonopol eftersom det var party

Guldhattar, glas på fot och exotisk frukt = festligt!

Ungersk dryck i favoritfärgen

Förrätt, varmrätt och efterrätt....

 Guldiga och silvriga festflärpar (tinnitus ingick i priset)

Nyårsblomster i fin glittrig uppsättning

Jag lyckades svänga ihop en riktigt lyckad Tiramisu. Gjorde dessutom en barnvänlig till M med chokladsås istället för Kaluha och den var jättegod den med!

 Sen var det dags att hoppa och dansa ner maten...

...hej hopp vad det går!

En nyårstradition hos oss är att ta med köksradion ut till hamnen för att se på fyrverkerier och släppa iväg ballonger. Första året hade vi dåliga batterier i den och det svajjade och lät som värsta domedags nedräkningen...10....9....8....

Numera kollar vi alltid att vi har minst ett dåligt batteri i den, annars sätter vi i ett....för att få den rätta stämningen.

Vi skålade in det nya året med jordgubbsprattel utan alkohol och sedan somnade vi alla som klubbade sikar!