Förlåtelse

Jag har förändrats mycket det senaste åren, speciellt det senaste året.
När man går igenom livsavgörande förändringar är det mycket som dör inom en. Och mycket nytt som föds.
Jag vill inte längre vara den person jag var då. Men jag vill inte heller vara den person jag är idag.
Allt för mycket står fortfarande och väger. Allt för mycket känns fortfarande skört, trasigt och alldeles fel.

Jag känner mig ensam, trots att jag har familj och vänner runt omkring mig. Så fort jag tänker på allt det här blir jag otroligt ledsen.
Så mycket är fortfarande som en stor svart härva inom mig. En härva likt ett trassligt garnnystan som måste börja nystas upp för att jag ska få en rätsida på livet.
Vissa dagar känner jag hopp, en glimt av en livsgnista, en drivkraft framåt medan andra dagar känns som ett hopplöst stort svart hål.

Jag försöker att inte tänka så mycket. Oroa mig för framtiden och att inte känna hopplöshet och panik över allt jag borde och vill.

Jag är rädd att det ska vara så här för alltid trots att jag vet, för det vet jag, att jag kommer kunna se tillbaka på mitt liv som det är idag och känna tacksamhet för att jag kommit vidare.

Någonstans har alla människor en förväntan på hur livet ska bli. På hur man vill att det ska se ut. Mitt liv ser inte alls ut så som jag vill att det ska vara.

Igår tog min mamma med mig på ett föredrag med underbara Kjell Enhager. Han kunde verkligen tala så det gick rakt in i mig. Jag blev både glad och ledsen på samma gång.
En sak som han sa, bland alla andra tänkvärda saker, var att trots att man inte kan förlåta en person för det den gjort mot en så kan man skänka den personen en god tanke.
Och det tänkte jag göra nu.

Till den det berör:
Du har sårat mig så djupt. Svikit mig, knäckt mig och trampat på mig. Du har gjort att jag tappat tron på livet och fått mig att tvivla på mig själv och min egen förmåga till att duga.
Du har bedragit mig och fått mig att gråta mer tårar än jag trodde var möjligt.
Men.....
Du har faktiskt fina sidor också. Du har många gånger menat väl, varit stöttande och peppande. Du har trott på mig när jag inte själv gjort det.
Du har varit snäll mot mig och en gång i tiden kanske du älskade mig.
Jag kommer aldrig acceptera eller glömma det du gjort mot mig men jag förlåter dig.

Jag vill inte gå omkring och känna mig bitter och arg längre.
Jag vill släppa det och kunna börja om. Jag vill börja om på noll och "levla upp" (som Kjell Enhager sa).
Jag släpper min ilska mot dig nu och hoppas att du, liksom jag kan få ett underbart liv.
Nu är det jag som är nummer ett. Jag ska försöka satsa på mig själv, unna mig det jag vill göra och utvecklas till en gladare och starkare människa. PUNKT!

Forgiveness is letting go of the past!

Att ta sig tid

Jag har så länge jag kan minnas älskat att fotografera. Ett intresse som alltid finns med mig.
En längtan efter att utvecklas, testa nya saker och bli bättre.
En längtan efter att lära mig redigera bilder bättre och hitta nya vägar.
Mycket har stått i vägen för detta, främst min rädsla av att misslyckas, den tidsbrist som alltid verkar ha funnits där och alla andra "måsten" som alltid verkar finnas både riktiga och påhittade.

Men nu ska jag verkligen försöka att ta mig tid och nära mitt intresse.

Mitt lilla företag

Den senaste tiden har jag sytt, sytt och sytt. Det är som att jag emellanåt kommer in i stim när jag grottar ner mig i vissa saker. Det kändes som att det var dags att uppdatera webshopen.

Alla figurer är sydda och fotograferade. Nu sitter jag och redigerar bilder i mängder så snart kommer de upp i butiken. Håll utkik!

Pastell i kubik

Mitt hem är rätt pastelligt! Förutom hallen då som är knallorange.
Idag tänkte jag dela med mig av mitt vardagsrum.

Nya figurer

Att lita på någon annan

Jag är en person som känner mycket. En person som ofta fått höra att jag har känselspröten och nerverna utanpå. Sån är jag!

För mig är tillit så viktigt. Jag känner mig ofta osäker på om jag vågar lita på folk. Lita på att de personen säger är sanningen och våga tro fullt ut på att det är så.
Kanske har det att göra med en dålig självkänsla och ett dåligt självförtroende. Men det har också att göra med dåliga erfarenheter och besannade aningar.

Jag försöker att stenhårt jobba bort dessa dåliga känslor. Att inte döma någon förrän det finns anledning till det. Men ofta sitter det en djävul på min axel som överröstar den lilla ängeln. Min hjärna går då på högvarv och jag mår inte alls bra. Det är svårt att få tankar ur systemet när de väl satt sig där.

Känslan av att vara tillräcklig, att duga och att vara omtyckt är så stor hos mig. Större än så mycket annat. Jag vet att jag är en komplicerad individ, som så många andra där ute. Jag önskar bara att min hjärna kunde ge mig lite frid och inte bara köra på i dåliga tankar.  Jag vill bara kunna slappna av och känna lugn och ro inuti mig själv, och inte denna konstanta stress och osäkerhet.

A house is not a home without a cat

Vårljuset återvänder och förhoppningsvis följer lite mer energi och livsgnista med den. Jag har varit rätt trött och oinspirerad efter att ha kommit hem från vår resa. Mycket tankar på vad man vill göra framöver och hur jag vill ha det i livet.

Tänkte att jag skulle bjuda på lite bilder på min fina lägenhet. Här kommer bilder från mitt sovrum. Jag är grymt nöjd med färgvalet i detta rum. Nytt och gammalt blandat - precis som jag vill ha det.

Min sänggavel kommer från en gammal lada. Jag älskar gammalt grått trä!

Klädskåpet kommer från min mormor och morfar. Det var mörkbrunt innan jag målade om det. Jag gillar att spegeln inte är perfekt utan lite spräcklig och dan.

Ett hem utan en katt är inget hem!