Jag är en person som känner mycket. En person som ofta fått höra att jag har känselspröten och nerverna utanpå. Sån är jag!
För mig är tillit så viktigt. Jag känner mig ofta osäker på om jag vågar lita på folk. Lita på att de personen säger är sanningen och våga tro fullt ut på att det är så.
Kanske har det att göra med en dålig självkänsla och ett dåligt självförtroende. Men det har också att göra med dåliga erfarenheter och besannade aningar.
Jag försöker att stenhårt jobba bort dessa dåliga känslor. Att inte döma någon förrän det finns anledning till det. Men ofta sitter det en djävul på min axel som överröstar den lilla ängeln. Min hjärna går då på högvarv och jag mår inte alls bra. Det är svårt att få tankar ur systemet när de väl satt sig där.
Känslan av att vara tillräcklig, att duga och att vara omtyckt är så stor hos mig. Större än så mycket annat. Jag vet att jag är en komplicerad individ, som så många andra där ute. Jag önskar bara att min hjärna kunde ge mig lite frid och inte bara köra på i dåliga tankar. Jag vill bara kunna slappna av och känna lugn och ro inuti mig själv, och inte denna konstanta stress och osäkerhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!