Ibland har jag grämt mig för att jag inte är en "typisk tjej".
En tjej som har fina naglar, perfekt frisyr oavsett hon ansträngt sig eller bara dragit ihop håret. En tjej som är så där typiskt tjejig med sina vänner.
En tjej som klär sig i tjejiga kläder, pratar om tjejiga saker (förlåt mig nu för att jag är så könskritisk men jag försöker bara förklara hur jag kan uppleva den "typiska urtjejen") och som skrattar åt allt möjligt. En tjej som till och med gråter vackert.
Jag är inte sådan.
Jag är mer nyanserad. Jag är svart och vitt och hela gråskalan där emellan.
Jag skrattar åt sånt jag tycker är roligt, jag målar mina korta naglar i olika färger, jag ser förjävlig ut i håret när jag vaknar och jag trivs inte i högklackat (det får mig att känna mig som en skolfröken.
Jag tycker det är skittråkigt att prata smink, jag pratar hellre om äventyr och drömmar.
När jag blir ledsen fulgråter jag tills näsan är helt röd och jag inte längre kan prata.
Men trots att jag inte är den där urtypiska tjejen så har jag en massa sidor som jag vill att du ska se....och inse att det kan vara minst lika bra. Kanske till och med bättre!
Get to know me and I will show you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!