onsdag 13 juni 2018

Ingen Parnevik på långt håll

Igår var vi på golfbanan i Norrmjöle för att leka lite med golfklubbor och bollar. Ja, det går inte att påstå något annat eftersom två av tre var totala noviser när det kommer till golf.


Vi hade varsin korg med bollar och stod längst bort från alla andra. Faktum var att alla andra valde att stå en bit bort från oss.
Jag lyckades få till några slag som skulle kunna döda ormar på marken eftersom de gick iväg hårt längs gräsmattan. Och nåt slag som gick iväg hyfsat bra... men de var få och långt mellan gångerna.


Många gånger fick jag iväg bollen i de staket som var mellan utslagsplatserna så det ekade högt över hela området.
Tre gånger fick jag även iväg hela min bollkorg ut över gräset och fick försöka fiska in de bollar som låg närmast så gott det gick.
Men det var ändå rätt kul. Man får väl bjuda på sina missöden så att säga!

Idag var det skolavslutning i kyrkan i stan. M uppträdde tillsammans med några kompisar inför hela kyrkan och jag blev alldeles tårögd av stolthet!! Tänk vad hon kan! Och vågar!!
Hon spelade Fight song av Rachel Platten på keyboard medan de andra sjöng! WOW!!!

På vägen hem trodde vi oss se en ekorre på Vattenfalls parkering men det visade sig vara två små måsungar som struttade runt och väntade på att mamma-mås skulle komma hem med mat! Så himla söta småfåglar, alldeles duniga och orädda. Vi ville helst av allt bara ta med dem hem....


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!