Det närmar sig nyår. Även om det är ett tag kvar så sägs det att man ska ha bestämt vad man ska ha på sig. Det är leveranstider och en massa andra saker man ska ta hänsyn till.
Men ska man ta hänsyn till ångesten över detta val.
Valet som du ska leva med resten av ditt liv. Valet som du ska kunna stå för och känna dig nöjd med varje gång du ser bilderna från ditt bröllop.
Visst kommer vi antagligen att tänka: "men herregud som vi såg ut!" om så där 15, 20 år. För det gör man. Tiderna förändras, modet förändras och ens smak förändras.
Men det är nu jag vill känna mig nöjd med mitt val.
Jag vill inte gå in på en bröllopsbutik och prova klänningar inför ett butiksbiträde. Jag har nog med ångest att göra det med mig själv som sällskap. Jag vill inte se hennes granskande blickar och höra henne säga...ja, tyvärr har vi bara den klänningen i storlek 36.
Jag kan inte ha storlek 36...jag vet inte vad jag får på mig för storlek...
Jag vill inte kompromissa, jag vill känna mig fin - och känna mig som "jag". Inte utklädd, inte obekväm.
Jag har gått upp en massa i vikt. Jag otrivs nåt enormt. Jag har fått en konstaterad ämnesomsättningssjukdom och fått medicin. Det känns bra, då har jag en ursäkt till varför det blivit så här. Min kropp förbränner inte som den ska och min medicin har inte verkat än. Inte för att jag tror att jag utan vidare kommer rasa ner i vikt, så enkelt kommer det inte bli.
Men det känns ändå bra att veta vad det beror på.
Men för att återgå till klänningsångesten....Den har funnits med länge. Bubblat upp någon gång då och då, men nu har den exploderat, "it´s pouring out like lava" Shit, shit, shit!
Jag är garanterat inte den enda som gått igenom eller står inför detta med samma känsla. Hur hanterar ni det?
Allt annat som rör bröllopet tycker jag är jätteroligt att planera och fixa, men inte detta. Och detta känns ändå som en av de viktigaste punkterna för mig.
Jag drar ut på det, skjuter det framför mig i hopp om att det som genom ett trolleri ska lösa sig av sig själv. Kanske löser det sig av sig själv, men troligen inte.
Så jag önskar att jag kunde svassa in på en bröllopsbutik, peka på en klänning och säga:
- Det är den jag vill ha!
Biträdet nickar och frågar:
Vill du ha en kropp till den?
- Ja, tack svarar jag då. Jag tar den där högst upp till vänster, den ser fin ut!
Fast är det en bra butik så ska de ju hjälpa dig att hitta en klänning som just du känner dig finast i världen i oavsett storlek
SvaraRaderaJag är en stor kvinna, jag gick till en bröllopsbutik som jag visste hade ett stort utbud i olika storlekar (Vinslöv i Skåne). Där berättade jag vad jag var ute efter och så kom hon med klänningar i min storlek. Jag behövde bara dissa kläder för att de inte var min stil, inte för att de inte passade!
SvaraRaderaSen ett annat tips är att kolla på ebay, min väninna beställde därifrån. De måttanpassar klänningen så man får hem en som sitter perfekt och kostar typ 1/5 av vad det gör här. Men det är ändå bra att ha varit i en butik och provat olika modeller. Den modellen jag ville ha egentligen visade sig inte alls passa min kroppsform.
Nu är det ju jätteolika hur man vill att det ska vara, alltihop, men när jag tittar på fotona från min vigsel efteråt så tänker jag att vi såg skitlyckliga ut. Vi hade enkla kläder som funkade jättebra med vårt enkla bröllop. Inte sjutton kommer du att ha ångest för klänningen när du ser på fotona efteråt. Du kommer att tänka oj, vad vi var glada. Ta hellre nåt enklare och billigare som du trivs i för att tona ner den där perfektionsångesten.
SvaraRaderaObs att jag köpte mina bröllopskläder på Kappahl, så min åsikt räknas nog inte.
Jag gifte mig 3 månader efter att jag födde min lille Modig. Babykilona hade inte försvunnit kan jag säga (det har de fortfarande inte, eller så är det nåt annat de där extrakilona beror på nuförtiden, vet inte så noga ;P ). Vi körde ett budgetbröllop som totalt gick på 15500 kr ungefär. Klänningen var inte dyr, men enkel och fin. Min syster hjälpte mig med makeup och hår och trots att jag inte kroppsligt kände mig som världens finaste så kände jag mig ändå otroligt fin just den dagen. Det var en helt fantastisk dag fylld av kärlek som vi delade med så många människor som vi tycker om. Jag var bara så lycklig och det lyste igenom.
SvaraRaderaMitt råd till dig. Gå ut och kolla på klänningar nu. Välj en som du tycker du är fin i, men framförallt nån som du känner dig bekväm i. En klänning som känns som du. Skjut inte upp det mer. Lika bra att ta tag i det. Och tänk att du är världens finaste just den dagen och din blivande make gifter sig med dig för att du är hans favorit i hela världen. Det är just dig han vill ha. Det som kommer att synas på fotona är hur lyckliga ni är. Strunt samma om du har några kilo extra. Det är ju inte kilona det handlar om.