söndag 24 februari 2013

Sockerchock - ett beroende


Det finns många slags beroenden. Alkohol, droger, spel....
Och så finns det sockerberoende.
Det är kanske inte lika känt som de jag nämnde innan men antagligen lika svårt att komma ur.
Jag talar av egen erfarenhet.
Jag heter Malin och jag är beroende av socker.



Men det menas inte att jag tycker att det är gott med en kaka till kaffet på fredagarna eller att jag kan ta två tre godisar ur en godisskål som står framme hela helgen och sedan känna mig nöjd.
Nä, det är betydligt värre än så.

Jag äter hellre godis och kakor än middag - och får dåligt samvete.
Jag äter sötsaker mycket, fort och jag slutar inte förrän jag mår illa - då får jag dåligt samvete.
Jag smyg äter sötsaker - och det ger mig dåligt samvete
Jag ljuger om att jag inte äter sötsaker - självklart får jag dåligt samvete av det.
Jag lovar mig själv varje dag att skärpa mig, men det går inte - det ger mig dåligt samvete.
Jag tänker jämt på sötsaker  - det ger mig oerhört dåligt samvete
Jag vet att det är dåligt för mig, men jag gör det ändå = dåligt samvete

Jag längtar efter godis och glass, nästan jämt och jag kan vara glad hela dagen om jag vet att det vankas något sådant på kvällen.

Dessa beteenden är inte sunda beteenden. Det får mig att må dåligt och gör mig oerhört stressad inombords.
Jag vill inget hellre än att komma bort från det, få må bra och njuta av livet utan sockerabstinens.
Men det är väl bara att bestämma sig, och sluta med det du vet är dåligt för dig.
Ja, säg det till en drogberoende, eller en alkoholist och se vad du får för respons. Om det vore så enkelt!
Det handlar inte bara om viljan, det handlar om vad kroppen kräver.
Jag tycker att den här beskrivningen är ganska talande om hur det känns i min kropp, med all stress som uppkommer:
"Det är som att trycka gaspedalen i botten och samtidigt bromsa allt du kan"


Första steget till att må bättre är nog att vara ärlig och öppen mot dig själv och de människor du har runt omkring dig. Förklara hur du mår, hur det känns och vad du ska göra åt det.
Jag vill gärna ha en quickfix, men jag har fått inse att det inte finns något sådant.

Jag hade en period för ett antal år sedan, när jag kom underfund med att jag var sockerberoende/överkänslig.
Jag slutade då äta socker överhuvudtaget. Jag läste mycket innehållsförteckningar och gjorde t.ex. egen kryddblandning till tacos (den man köper innehåller jättemycket socker)
Det var en helt fantastisk känsla måste jag säga. Det var givetvis mycket jobb till en början innan man lärt sig. Och så var det ju alla man var tvungen att förklara för, och försvara sig för.
Det finns alltid skeptiker som blir "hotade" av "nya påhitt".
Men jag mådde fantastiskt bra. Jag var skärpt i hjärnan, fokuserad, lugn och inte ett dugg stressad.
Men så kom den dagen då jag föll tillbaka till det vanliga....och sedan dess har jag inte rätta upp det.
Men nu inser jag att jag inte vill må så här längre, och det är bara jag själv som kan ändra på det.


FAKTA:
Vissa räknar med att upp till 75 % av alla människor har en medfödd, ärftlig känslighet för socker och snabba kolhydrater och av dessa är ungefär en fjärdedel extra känsliga

TEST


UNCOPE är ett diagnosverktyg som går att applicera på olika beroenden. Man kan använda dessa screeningfrågor för sockermissbruk eller sockerberoende. Att tänka på är att "sötsaker" går att byta ut mot bröd, flingor, pasta, frukt, läsk och dylikt.
  1. Har du, under senaste året, någonsin ätit mer "sötsaker" än du tänkt dig och/eller fortsatt använda "sötsaker" när du inte tänkt dig det?
  2. Har du, under senaste året, försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket "sötsaker"?
  3. Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med "sötsaker"?
  4. Har någon, under senaste året, till exempel familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter "sötsaker"?
  5. Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa "sötsaker"?
  6. Har du, under senaste året, någonsin använt "sötsaker" för att lindra känslomässigt obehag såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?
Svarar man "ja" på 4 eller fler av frågorna är risken stor att man har utvecklat ett missbruk eller beroende.

2 kommentarer:

  1. Jag har samma problem, äter nu enligt lchf och allt sockersug är borta.

    SvaraRadera
  2. Jag svarade ja på 4 st: 1, 3, 5 och 6. Jag har vetat sedan jag var liten att man kunde bli beroende av sötsaker, för jag kände det i mig själv, suget. När jag berättade det för mina föräldrar (som båda rökte) och jämförde det med beroenden såsom rökning så skrattade de åt mig. Skrattar bäst som skrattar sist. Vi har sedan i höstas infört lördagsgodis här hemma, med vissa undantag. Det har faktiskt funkat, för då koncentrerar jag konsumtionen till en dag i veckan. En vecka går det att vänta på att få äta allt det där goda. En vecka går snabbt. Hade jag sagt till mig själv att jag måste sluta helt så hade jag inte klarat det. Har försökt flera gånger tidigare. Det går bara inte. De andra dagarna äter jag vanligt. Skriver bland annat om detta i min blogg http://forandramig.blogspot.com.

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!