Jag inser att mycket av det jag gjort tidigare, sånt jag gillat att göra och uppskattat har hamnat i skymundan. Min hjärna har velat göra det men kroppen har inte orkat vara med.
Det känns skönt att förstå och veta vad det beror på. Om kroppen är sjuk och inte funkar som den ska är det inte konstigt att man inte orkar göra nåt.
Jag har dragit mig undan en massa saker för att jag inte orkat, känt mig motiverad och bara allmänt tom i kropp och själ.
Jag hoppas det snart kommer tillbaka, och att folk runt omkring kanske förstår varför jag har varit/är och agerat som jag gjort. Det kommer antagligen kännas tungt ett tag till men jag vet att det kommer bli en vändning.
Jag fick mycket respons av folk när jag skrev om mitt provsvar. Det verkar vara många som jag känner som lider av samma sak, och som mår bra nu med medicinen de fått.
Idag satt jag och klurade på vad jag skulle hitta på för att göra uterummet och altanen lite mer ombonad. Jag kom på lite bra ideér, bland annat det låga bordet av en lastpall som jag hittade på en bild på nätet. En sån ska jag ha vid däckstolarna på altanen.
Jag håller på att förbereda middagen så vi kan äta när Mats kommer hem. Då hinner vi åka förbi indiska innan vi ska på treårskalas hos Tilde. Jag har hittat lite grejer på nätet som jag vill kolla på i verkligheten.
Imorgon är det midsommarafton och jag har min första arbetsdag efter semestern. Det händer inte nåt speciellt på eftermiddagen vilket känns skönt. Vi tar en lugn kväll, äter lite sommarmat tillsammans och lägger upp fötterna och njuter av tystnaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du vill skriva en rad, eller två! Jag svarar på kommentarerna i min egen blogg, så glöm inte bort att återkomma!